Tanken att vi lever i de sista tiderna just nu, i världens sista tider eller jordens sista tider, eller hur man vill tala om det, verkar mera omfattad än vad jag förstått.
Den här tanken kommer från att bibeln talar om att vi ska uppleva sådant som vi just nu upplever i världen innan dess sista tider.
Och ja, vi är definitivt i slutet på en tidsepok, den värld vi känner håller på att falla samman.
Det finns de som talar om att det som sker är bibliskt, jag säger att det är ännu större, utan att kunna precisera, det är mera baserat på en helhetsuppfattning av allt
…och jag kan ju bara beskriva vad jag ser där jag befinner mig.
Ska låna några rader av Nisargadatta Maharaj (som levde på 1900-talet), rader som på något sätt berör det här;
Naturligtvis är själviskhet alltid destruktiv. Begär och rädsla, båda är självcentrerade tillstånd. Mellan begär och rädsla uppstår ilska, med ilska hat, med hat passion för förstörelse. Krig är hat i handling, organiserat och utrustat med alla dödens instrument.
När fler människor lär känna sin verkliga natur, kommer deras inflytande, hur subtilt det än är, att segra och världens emotionella atmosfär kommer att lättas upp. Människor följer sina ledare, och när det bland ledarna framträder några storsinta i hjärta och sinne och absolut fria från egennytta, kommer deras avtryck att vara tillräckliga för att göra den innevarande tidens grymheter och brott omöjliga. En ny gyllene tidsålder kan komma och vara för en tid för att sedan ge efter för sin egen perfektion. För ebb börjar när tidvattnet är som högst.
Allting går i vågor, eller mellan ebb och flod för att använda liknelsen från citatet, och det gäller även det världsliga, eller i praktiken våra mänskliga förehavanden och förhållanden.
Vi har getts uppfattningen att världen är linjär, går från ett utvecklingsstadium till nästa
…men det är inte ens en särskilt logisk förklaring, för att inte tala om att den motsäger verkligheten, livet är inte ett linjärt fenomen, det går upp och det går ner.
Så högst sannolikt, och det finns också de som forskat i det här, har världen, människan, upplevt många högtstående civilisationer tidigare, civilisationer som uppstått, blomstrat och sedan gått under.
Det som händer i dag, och det som bibeln hänvisar till, är inte jordens undergång, utan en civilisations sammanbrott och fall
…en mörk och destruktiv civilisation, en civilisation som levt på våld och härskarmentalitet, och som överlevt genom illusion och manipulation
…och en civilisation som låtit teknologin utvecklas på livets bekostnad, så långt att vi i dag står på tröskeln till att låta teknologin ta över själva livet, och där människor tagit på sig rollen som Gud, och tror sig kunna styra själva livets utveckling.
Det är vad transhumanismen, sammankopplingen av människa och teknologi för att göra oss till en form av mänskliga robotar, handlar om, och den är inget som kommit ur tomma luften, utan det är en utveckling som pågått i årtionden.
De flesta är fortfarande omedvetna om hur mörk och destruktiv den här civilisationen varit (är), och vi kommer kanske aldrig att fullt ut förstå omfattningen av den
…för en del av det är på en sådan nivå att det knappast ens går att beskriva med begrepp från vetenskapen eller psykologin, som klinisk galenskap eller psykopati, det är en djävulskap som går djupare än den mänskliga fattningsförmågan kan greppa, sådant vi inte ens har ord för.
Bortsett från det så kommer det dagligen fram nya aspekter av vad som pågått och pågår
…och när som helst kan ketchupeffekten slå fullt ut, det kommer som jag skrivit flera gånger förut att vara chockartat.
För att svänga om slutet på Maharajs citat; tidvattnet börjar när ebben är som lägst, och vi befinner oss nu i den lägsta nivån av ebb.
Är det då en ny gyllene tidsålder som väntar när tidvattnet börjar stiga?
Jag vet inte, men det finns tecken som tyder på det, med bland annat teknologi som hjälper människan, inte styr henne, och mycket annat, och inte minst en ökad medvetenhet
…de mörka krafterna är i alla fall på väg att ”städas bort”, det är därför de framträder allt mer och allt tydligare i det offentliga, för att vi ska kunna se dem och känna igen dem, och ta avstånd från dem
…de har funnits här, i olika skepnader, åtminstone sedan biblisk tid, men verkat i det fördolda, nu har de tvingats ut i ljuset, för alla att se, även om det tar olika lång tid innan människor ser.
Det ger möjlighet, utrymme, för ett nytt ledarskap, människor som är storsinta i hjärta och sinne, för att recitera Maharaj, och som har mod och medvetenhet, för att recitera mig själv från en text häromdagen
…för det är aldrig massan av människor, majoriteten, som åstadkommer förändringar, de följer alltid bara det minsta motståndets lag, den lättaste och bekvämaste vägen, och det är oftast att följa samma väg som andra.
Det är därför vi behöver ett nytt ledarskap, ledare som inte är där för att få människor att följa och lyda, utan för att leda människor till sig själva, till det ljus och den styrka vi alla har.
Om människor bara förstod vad vi är kapabla till, i form av kreativt skapande och gemenskap, och om man förstod vår verkliga natur, ljus och kärlek, eller enkelt uttryckt, om man lärde känna sig själv
…då skulle man inte tveka en sekund att omfamna den nuvarande civilisationens sammanbrott.
Stora förändringar kan ske plötsligt, eller i alla fall är det så som vi upplever dem, men i själva verket har de nästan alltid mognat och verkat under ytan lång tid
…och det är bara själva ”explosionen” eller ”genombrottet” som sker plötsligt.
Det är som med en frukt, ett äpple till exempel, det föregås av trädets vila under vintern, förknoppning under våren, följt av blomning och befruktning av insekter, vilket ger små frukter som utvecklas under sommaren
…innan frukten är mogen och faller på en bråkdels sekund på hösten.
Så ja, vi lever i världens sista tider, den gamla världen ligger på dödsbädden, men det betyder inte Jordens undergång, ej heller mänsklighetens eller livets undergång
…utan det betyder en ny världs födelse.
Det är precis så livet fungerar, det är ett ständigt spel med födelse och död, det är bara det att det som sker nu är på ett större plan, och det är inget att vara rädd för, det är snarare något att se fram emot
…släpp rädslan, och ha tillit till livet, till den högre kraften, till den universella intelligensen.
Det är trots allt den som styr allt som sker, inte människan, och livet är i grunden gott.
Eller som Bashar uttryckt det;
Var inte rädd för det okända. Det okända är där resten av dig finns. Det enda du kommer att upptäcka där är mera av dig själv.
Det finns inget att vara rädd för.
Jag vet, det är inte lätt att släppa rädslan, men det är så värt det, att våga möta det okända ger en sådan tillit, sådana självinsikter och sådan livskunskap, som är värd mer än allt världens guld
…och det ger en friheten att vara öppen och ta emot det livet ger, oavsett om det är det lilla i vardagen eller en helt ny värld
…kanske en gyllene tidsålder.
En gyllene tidsålder som i sådana fall flödar upp mot sin höjdpunkt, för att sedan igen ebba ut
…men det är inget vi behöver bekymra oss om i dag.
Det räcker med att vara öppen för att ta emot det nya och okända den här dagen för med sig.
——-
Besök gärna Watcher on the Hill på Telegram, för delningar från den gamla världens sista tider, och en gyllene tidsålders födelse (?).