Förr kallades det förkylning och sågs som ett sätt för kroppen att rengöra sig själv från orenheter, numera kallas det influensa och sägs bero på virus, ett osynligt hot, som angriper kroppen.
Förr kallades det biologi där kvinna och man, flicka och pojke var helt naturligt som naturen skapat det, numera kallas det transsexualitet (tramssexualitet skulle kanske vara ett bättre begrepp) och det finns en uppsjö av könsidentifikationer, och en tro att naturen gör misstag och placerar människor i fel kropp.
Förr kallades det växlande väder (eller väderlek, vädrets eviga lek), och det var helt naturligt att vädret varierade, numera kallas det klimatförändring och sägs hota hela vår existens (det hela förstärkt genom vädermanipulation och -vapen som åstadkommer extrema väderfenomen).
Allt beror på hur man framställer saker och ting, vilka ord man använder, vilka bilder man målar upp och hur man selektivt och manipulativt förställer information som ”vetenskap”.
Vår tillvaro, hela livet, har blivit ett enda stort hot, och människor hålls i ständig förvirring och rädsla.
Allt det här för att vi i stort sett helt tappat kontakten med verkligheten, och lever i en psykologisk föreställningsvärld.
Det fanns en orsak till att man i tiderna avskaffade dårhusen, man insåg att det snart kommer en tid då hela världen är ett enda stort dårhus. Det är där vi är i dag
…vi är längre ifrån det som är naturligt och normalt än människan sannolikt någonsin varit.
Om det finns ett hot mot människan och livet i stort i dag är det inte i form av virus, väder eller vargar (vargen här som representant för naturen i stort), utan vår egen vilsenhet, att vi låter oss manipuleras och ledas till underkastelse och slaveri av en liten galen maktelit
…det i kombination med vår inbillade klokhet, att vi tror att inlärd information är detsamma som verklig kunskap.
Som världen ser ut i dag, framförallt i det offentliga rummet, är det rent löjeväckande, som en stor cirkus med enbart clowner. Därför är jag också mest tyst och bara iakttar, låter spektaklet spela ut, för det är vad som måste ske.
Kan vi se bortom det offentliga, till det verkliga, finns det naturligtvis också mycket medvetenhet och visdom, och det är vår trygghet.
Ju mera trygghet vi har i oss själva desto mindre förvirrade och rädda är vi.
Det finns inget annat sätt att se och förstå saker och ting, att vara medveten, än genom sig själv, ingen annan kan ge oss verklig kunskap, det är så självklart och enkelt, och det är ett sådant fullkomligt grundläggande fakta som ingen kan bestrida
…eller, jo man kan bestrida det, men det är att bestrida själva verkligheten.
Livet är all kunskaps källa, inte böcker, inte utbildning, inte universitet, inte internet och sannerligen inte massmedia, inga yttre källor överhuvudtaget.
Varenda människa bär sanningen i sitt hjärta, men så få lyssnar till hjärtat, det stabila, det medkännande, det gemensamma, nästan alla är fullt upptagna med att lyssna till de ständigt flödande, flyktiga tankarna i huvudet, att lyssna till egot, det själviska och separerande, för det är vad man fått lära sig.
Vi behöver återfinna källan till allt, och den är aldrig längre borta än hos oss själva, här och nu.
Jo, jag är medveten om att många inte kan ta det här till sig, utan avvisar det, och det är precis som det ska vara, min avsikt är inte att försöka övertyga, endast att beskriva, den som ser den ser.