Tvåspråkighet

I Finland talas det nuförtiden en hel del om tvåspråkighet, och man syftar på landets två officiella språk, finska och svenska.

Det finns också andra dimensioner i det här med språk, och tvåspråkighet.

Det finns två språk i språket. Varje språk består av två språk: det ena är prosa, det andra är poesi.

Prosan behövs i den dagliga världen, på marknadsplatsen. Men alltid då någonting behöver sägas från hjärtat, är prosan otillräcklig – då måste man falla tillbaka på poesin.

Prosa måste vara klar; poesi måste vara vag – det är dess skönhet, dess karaktär. Prosa säger helt enkelt vad den säger; poesin säger många saker.

Vår värld har sakta, sakta blivit linjär. Det andra språket, det djupare språket, har tappat sin mening för oss. Och på grund av försvinnandet av det andra språket, poesins språk, har människan blivit mycket fattig – för ALL rikedom finns i hjärtat. Sinnet är väldigt fattigt, sinnet är en tiggare. Sinnet lever genom trivialitet. Hjärtat är öppningen till allt det djupa i livet, djupet i existensen, kosmos mysterier.

Kom ihåg att det finns två språk i språket, två sätt att tala, två nivåer av lingvistisk användning. Det finns ett språk av klara sanningar, koncept och formler, den klara logikens språk, objektiv information, exakt vetenskap. Men det är inte hjärtats språk, och det är inte kärlekens språk, och det är inte religionens språk.

- Osho 

Varje människa borde kunna två språk: samhällets språk och tecknens språk. Det ena tjänar oss i kommunikationen med andra människor, det andra tjänar oss i att förstå Guds budskap.

- Paulo Coelho 

Det är bara att se på de berättelser vi rör oss med. Prosan eller samhällets språk, i form av till exempel nyheter är glömda följande dag; poesi eller tecknens språk, det som kommer från hjärtat, lever vidare under årtusenden, över generationsgränser och över kulturella gränser.

Tidlöshet

I går kväll var jag ute och cyklade, mest på mindre vägar med ingen eller lite trafik. När jag kom hem upptäckte jag att jag varit ute i nästan två timmar.

Det är det som är det fina med att vara ute och göra saker och ting, cykla, vandra, ströva, påta i trädgården eller något annat, att tiden mister sin betydelse.

Plötsligt har det gått två timmar och det var som om man nyss gick ut.

Nuförtiden tillbringar människor den mesta tiden inne, på arbetet, framför TV:n eller datorn, och även när man kör bil är man ju inne i bilen. Då har man hela tiden tider att passa, arbetstider, TV-tider och så vidare.

Det är klart att man blir stressad.

När man är ute blir man ett med det tidlösa och stressen försvinner.

Gårdagens inlägg handlade delvis om depression och psykisk sjukdom. Hur mycket sådana problem skulle vi slippa, eller åtminstone minska på, om människor tillbringade mera tid ute i naturen? Och alla dessa människor som är instängda på institutioner. I bästa fall kanske de får komma ut någon minut, om det är vackert väder och personalen har tid.

Tänk hur mycket mera hälsa och välmående vi kunde uppnå om människan återskapade kontakten med naturen.

Och tidlösheten.

Lyckofällan

I boken Lyckofällan tar läkaren och psykoterapeuten Russ Harris upp fyra myter om lycka som han menar i själva verket lurar in oss i en fälla där vi blir mindre lyckliga. Här är det i en förkortad sammanfattning.

Myt #1: Lycka är det naturliga tillståndet för varje människa

Vår kultur envisas med att hävda att människor är lyckliga av naturen. Men statistiken visar på motsatsen. Var tionde vuxen försöker begå självmord och en av fem kommer att drabbas av depression. Dessutom är den statistiska sannolikheten för att du kommer att drabbas av någon typ av psykiska besvär någong gång i ditt liv nästan 30 procent.

Och om du därtill lägger allt elände som orskas av problem som inte klassificeras som psykiska problem – ensamhet, skilsmässa, stress på jobbet, medelålderskriser, relationsproblem, social isolering, fördomar och brist på mening eller innehåll i livet – så kanske du börjar ana hur sällsynt det är med verklig lycka. Tyvärr går människor omkring och är övertygade om att alla är lyckliga utom de själva. Och precis som du säkert anar ger denna övertygelse upphov till ännu mera olycka.

Myt #2: Om jag inte är lycklig är det något fel på mig

Som en logisk följd av den första myten anses psykiskt lidande som onormalt i det västerländska samhället. Det ses som en svaghet eller sjukdom, en produkt av ett bristfälligt eller defekt sinnelag. Detta leder till att vi ofta kritiserar oss själva och tycker att vi är svaga eller dumma när vi upplever de smärtsamma tankar och känslor som i själva verket är oundvikliga.

Den normala tankeprocessen hos en frisk mänsklig hjärna leder oundvikligen till psykiskt lidande. Det är inget fel på dig – din hjärna gör bara det som evolutionen bestämt att den ska göra.

Myt #3: För att få ett bättre liv måste vi göra oss av med alla negativa känslor

Vi lever i ett må-bra samhälle, i en kultur som är besatt av lycka och hur man finner den. Och vad säger denna kultur till oss? Jo, att vi ska rensa ut alla ”negativa” känslor och ersätta dem med ”positiva”. Det är en vacker teori, och ytligt sett verkar den kanske vettig. Men det finns en hake: allt det som vi oftast sätter högst värde på här i livet för med sig en rad olika känslor, både angenäma och oangenäma. I en långvarig, nära, relation kommer du till exempel säkert att uppleva underbara känslor som kärlek och glädje, men du kommer också att få uppleva besvikelse och frustration – det går inte att undvika. Den perfekta partnern existerar helt enkelt inte, och förr eller senare kommer det att uppstå intressekonflikter.

Myt #4: Man måste ha kontroll över sina tankar och känslor

Faktum är att vi har mycket mindre makt över våra tankar och känslor än vi skulle vilja ha. Inte för att vi helt saknar möjlighet att styra dem – men vi har mycket mindre kontroll över våra tankar och känslor än vad vissa ”experter” vill få oss att tro. Däremot har vi mycket större möjlighet att bestämma över våra handlingar. Och det är genom att handla vi skapar ett rikt, helt och meningsfullt liv.

Bara en intressant iakttagelse, hur perspektiven på saker och ting förändras beroende på hur man ser på dem. I myt nummer ett sägs att var tionde vuxen försöker begå självmord, en av fem kommer att drabbas av depression och 30 procent kommer någon gång att drabbas av psykiska besvär.

Det betyder att nio av tio vuxna aldrig kommer att försöka begå självmord, fyra av fem drabbas aldrig av depression och 70 procent undviker att drabbas av psykiska besvär. Ser man på det ur den synvinkeln ser det mycket ljusare ut.

Nu ska vi komma ihåg att det här bara är statistiska siffror. När depression och psykiska besvär slår till är det enskilda människor som drabbas och oavsett vad statistiken säger är det en tung personlig upplevelse, och det påverkar inte bara en själv utan även många i ens omgivning.

En slutsats av det är att statistik alltid ska tas med en nypa salt, den berättar sällan hela sanningen.

Ett gott liv

Ett gott liv utgår från hjärtat.

Det betyder att acceptera det som är, och inte stressa upp sig över sådant man inte kan påverka.

Som i kväll när internetkontakten är mycket svag här på resandehemmet i Jakobstad som jag bor på nu.

Då hjälper det naturligtvis inte ett dugg ifall jag jagar upp mig över det. Det enda som skulle hända var att min hälsa påverkades negativt.

Det har visat sig att ju lugnare vi tar det desto klarare är våra tankar.

Enligt Institute of HeartMath där man forskar i hjärtats påverkan beror det på att när vi är ängsliga, rädda, oroade, frustrerade eller upprörda är vår hjärtrytm ojämn och osammanhängande. Negativa emotioner registreras av hjärnan och kroppen som stress och ger brist på samstämmighet (koherens). En negativ emotion utlöser omedelbart en kedjereaktion i kroppen, vilket påverkar såväl blodkärlen, hjärnan, immunsystemet som hormonbalansen negativt och ger högre blodtryck bland andra effekter.

Å andra sidan har positiva emotioner som kärlek, omtanke, uppskattning och medkänsla en positiv effekt. Positiva emotioner producerar jämna och sammanhängande hjärtrytmer, vilket gör det lättare att tänka klart och göra goda beslut, såväl som att förbättra hälsan.

- Institute of HeartMath

Ju bättre kontakt vi har med hjärtat och känslorna desto bättre kan vi möta livets utmaningar. Det är just det som ett gott liv handlar om, att kunna bemöta såväl medgång som motgång på ett balanserat sätt.

 

Ett tack till alla galna uppfinnare

Det är kanske inte alldeles nödvändigt att flyga, men det underlättar definitivt resandet.

I dag tar vi ofta för givet att vi kan flyga till olika destinationer, men det var inte länge sedan tanken på att människan skulle kunna flyga i plåtmaskiner var en fullständig utopi. I alla fall bland den stora massan människor.

Ofta får de som har de galnaste idéerna utstå både spott och spe, och blir idiotförklarade. Och kanske till och med spärras in på någon anstalt.

Det fanns människor som vågade trotsa den galna tanken på att människan skulle kunna bygga flygmaskiner och till slut var det bröderna Wright som lyckades göra den första flygningen.

När någon vågar följer andra efter, och det som verkade så galet blir allmänt accepterat.

Tack vare att bröderna Wright och andra vågade sätta sin ära på spel en gång i tiderna kunde jag i går flyga tillbaka från Stockholm till Kronoby och Jakobstad på en dryg timme.

Ett stort tack till alla de människor som vågar trotsa normalitetens begränsade tillvaro. Det är de som kommer fram med de stora uppfinningar som andra sedan kan dra nytta av.

De nio väsentligheterna

De nio väsentligheterna utgör grunden i Anat Baniel metoden. En metod skapad av Anal Baniel för barn och vuxna med speciella behov, för att få ut mera av hjärnans kapacitet och öka nervkopplingarna i hjärnan.

Det här är något vi alla kan använda oss av.

Här är de i en egenhändig översättning. 

Väsentlighet 1 – Rörelse med uppmärksamhet

Rörelse är liv. Rörelse hjälper hjärnan växa och formas. Hjärnan är organiserad genom rörelse, och organiserar i sin tur all rörelse: kroppens rörelse, vårt tänkande, våra känslor och emotioner. Men enbart rörelse är inte tillräckligt. Automatisk rörelse – rörelse utan uppmärksamhet – går bara på i redan existerande mönster. Då vi för uppmärksamheten till vad vi känner när vi rör oss, börjar hjärnan genast bygga miljarder nya neurologiska kopplingar som leder till förändring, lärande och omvandling.

Väsentlighet 2 – Inlärningsbrytaren

Hjärnan är antingen i ett inlärningsläge – inlärningsbrytaren på – eller inte. Friska unga barn har sin inlärningsbrytare på och inställd på ”hög”. Deras ögon är klara, deras rörelse smidig, och de är fulla av energi.

Repetition, rutin och vardagsstress, såväl som vanemässiga mönster av tankar, övning och emotioner tenderar alla att slå av inlärningsbrytaren. Samma sak händer då ett barn har speciella utmaningar, eller en person har genomlidit trauma eller skada. För att hjärnan ordentligt ska kunna utföra sitt arbete måste inlärningsbrytaren vara påslagen. Då den är på, oavsett ålder, blir livet ett underbart äventyr, fyllt med rörelse, kreativitet och nya möjligheter.

Väsentlighet 3 – Subtilitet (finkänslighet)

Vi har alla hört uttrycket ”no pain, no gain” (ungefär; utan ansträngning, ingen framgång) och försök hårdare. Dock, för att övervinna smärta och begränsning och kunna frodas behöver hjärnan precis det motsatta, mindre tvång. För att hjärnan ska kunna ta emot ny information behöver den uppfatta olikheter. Genom att minska tvånget med vilket vi rör oss och tänker, ökar vi vår känslighet. Med den ökade känsligheten förbättrar vi avsevärt hjärnans kapacitet att uppfatta de mest fina olikheter. De här uppfattningarna ger hjärnan den nya information den behöver för att organisera framgångsrik handling och bli mera levande och vital i både kropp och sinne.

Väsentlighet 4 – Variation

Variation finns överallt, och är mera än bara livets krydda. Den är en nödvändighet för optimal hälsa. Variation förser din hjärna med den rikedom av information den behöver för att skapa nya möjligheter i dina rörelser, känslor, tankar och handlingar. Den hjälper till att öka din uppmärksamhet och lyfter dig ur din stelhet och bundenhet. Genom att introducera variation och lekfullhet i allt du gör väcker du alla dina sinnen. Nya idéer framträder och nya möjligheter dyker upp i ditt liv.

Väsentlighet 5 – Långsam

Snabb, vi kan bara göra det vi redan kan. Det är så hjärnan fungerar. För att lära och behärska nya färdigheter och övervinna begränsningar är det första vi behöver göra att sakta ner. Långsam fångar i själva verket hjärnans uppmärksamhet och stimulerar formerandet av nya, rika, neurala mönster. Det låter oss känna och uppleva livet på ett djupare plan.

Väsentlighet 6 – Entusiasm

Entusiasm är självgenererande; det är en förmåga du kan utveckla, välja att utöva och bli bra på. Entusiasm säger till din hjärna vad som är viktigt för dig, förstärker vad det än är, får det att sticka ut, förser det med energi för att växa ännu mera. Entusiasm är en kraftfull energi som lyfter dig och inspirerar dig och andra. Den lyser upp din hjärna, hjälper till att föra in förändringar, omvandlar den mest vardagliga situation eller uppgift, tillför mening och frambringar behag. Entusiasm hjälper till att göra det omöjliga möjligt.

Väsentlighet 7 – Flexibla mål

”Att hålla ögonen på vinsten” är ett utmärkt sätt för de flesta att misslyckas. Att befria dig själv från tvånget att uppnå mål på ett speciellt sätt och på en viss tid håller ditt sinne öppet. Du är kapabel att känna igen möjligheter du kanske aldrig hade sett om du varit fixerad på ett för trångt satt mål. Det finns ingen möjlighet att på förhand veta vilken stig som kommer att leda dig till att uppnå ditt mål. Känn ditt mål och omfamna alla de okända steg, felsteg och omvägar som finns längs vägen, de utgör en rik källa av värdefull information för att din hjärna ska kunna leda dig till ditt mål. Flexibla mål reducerar din ängslan, ökar din kreativitet, resulterar i större framgång, vitalitet och glädje.

Väsentlighet 8 – Fantasi & drömmar

Einstein sa: ”Fantasi är allt. Det är förhandsvisningen av livets kommande attraktioner”. Genom fantasin räknar din hjärna ut nya möjligheter innan den ens behöver prestera. När du fantiserar utvecklar hjärnan nya neurala kopplingar. Våra drömmar kallar på oss från vår framtid. De ger oss vår unika livsväg att följa och guidar vår hjärna att fortsätta växa och utvecklas. Din fantasi och dina drömmar ger dig kapaciteten att skapa något som aldrig funnits förr, överskrida dina nuvarande begränsningar och leder dig till att utveckla din autentiska livsväg.

Väsentlighet 9 – Medvetenhet

Att medveta – att generera medvetenhet – är att vara kunnig om vad du gör, känner, tänker och upplever i ett givet ögonblick. Medveta är motsatsen till automatik och tvång. Det är en unik mänsklig kapacitet som kan svinga oss till otroliga höjder. När du är medveten är du fullt levande och närvarande. Din hjärna arbetar på sin högsta nivå, noterar subtila nyanser av vad som händer omkring dig eller inom dig, uppenbarar valmöjligheter och potentialer, och accelererar inlärningen. Du är upplivad och fylld av glädje, bidrar till andras välmående, blir mera upplyst, och uppfyller mer och mer av ditt mänskliga öde.

Det går bra

Vi klagar ofta när något går emot oss, men berömmer sällan när något går med oss.

Befinner mig i Stockholm för att delta i Psykoterapimässan 2012.

I går körde jag bil från Jakobstad till Kronoby flygplats. Det gick bra.

Sedan med flyg till Stockholm. Det gick bra.

På förmiddagen i dag åkte jag tunnelbana och pendeltåg till mässan och i kväll samma väg tillbaka. Det gick bra.

Tack!

Vi tar för givet att saker och ting ska gå bra, och uppskattar det därför inte. I stället klagar vi när det någon gång krånglar.

Ju oftare vi är tacksamma för det som går bra, och verkligen uppskattar det, desto mera goda stunder får vi uppleva och desto lättare blir livet.

Och ju oftare vi är inställda på att saker och ting ska gå bra desto oftare går de också bra.

Framtiden skapas i dag

Fick tips om de här kloka orden på bloggen himo and me i dag.

Prioriteringar. Tufft ord. Jag måste varje dag välja vad jag ska göra. Vad anser jag viktigt i livet? Vad vill jag sitta och minnas på min ålderdom?

  • Jag vill minnas att jag gav min tid åt dem som behövde den.
  • Jag vill minnas att jag fick pröva på mina vilda idéer.
  • Jag vill minnas att jag åt gott.
  • Jag vill minnas att jag njöt av de stunder som gavs mig.
  • Jag vill minnas att jag klarade mer än jag trodde.
  • Jag vill minnas att jag vågade satsa.

För att i framtiden kunna minnas att vi gjort det här betyder det att vi måste göra det i dag.

Sedan är det naturligtvis så att ingen i dag vet om man någonsin kommer att uppleva ålderdomen och sitta och minnas tillbaka, så kom ihåg att ta tillvara de här stunderna redan i dag.

  • Ge tid till den som behöver.
  • Pröva dina vilda idéer.
  • Ät gott.
  • Njut av de stunder som ges dig.
  • Vet att du klarar mera än du tror.
  • Våga satsa.

De val vi gör i dag bestämmer vår morgondag.

Ps. Om du är snabb hinner du ännu delta i en utlottning på bloggen i fråga.

Återhämtning

Vandrar sakta längs vägen, ser detaljerna i naturen, hör fåglarna sjunga, känner den ljumma men samtidigt lite kyliga luften mot huden.

Stannar till vid sjön, det vågar en del den här morgonen och det är mindre aktivitet än vanligt. Ett par svanar guppar på vågorna och en gås flyger lågt över vattenytan. Står en stund och betraktar skådespelet.

Människan är ofta stressad i dag.

Till och med motionen har blivit ett stressmoment. Det ska vara snabba promenader så att man förbränner kalorier och ökar konditionen.

Ofta i kombination med musik dunkande i öronen.

Det hela blir bara ytterligare en påspädning av stressen.

Man jagar kalorier och kondition och hjärnan stimuleras av musiken.

Både känslolivet och hjärnan behöver tid för återhämtning.

Att ta promenader ute är ett ypperligt tillfälle för återhämtning, bara man går långsamt och låter detaljerna och ljuden som omger en naturligt sjunka in.

På det sättet stimulerar man alla sinnen, samtidigt som man ger tid till återhämtning för både hjärta och hjärna vilket ökar såväl ens effektivitet som kreativitet.

Skuggorna i korridoren

På ett vandrarhem.

Hör människor röra sig, smälla i en dörr, duscha.

Ser dem inte. Anar dem mera som skuggor i korridoren.

Ibland kommer någon fysiskt förbi. Snabbt. Så att de kan undvika kontakt. Titta bort.

Ett stort kök.

Tomt.

Ett stort bord.

Åtta stolar.

Sitter ensam.

Varför är människor så rädda för kontakt med andra människor?

Det är helt naturligt att man blir rädd för andra när man undviker varandra.

Rädsla förminskar människor, förminskar dig.

Kliv fram ur skuggan och våga möt världen.

Allt blir så mycket ljusare då.