Det är inte ett virus som håller världen, eller snarare människan, i sitt grepp i dag. Det är rädsla och osäkerhet, och allmän okunskap. Det gäller allt från beslutsfattare till ”vanliga” människor.
Dagens människa har en del kunskap om saker och ting, men vad som saknas i hennes värld är visdom.
Kunskap kommer och går, visdomen är evig och består.
Rädslan förminskar och begränsar, medan visdomen ger mod och frihet.
Rädslan leder till (eller styrs av) själviskhet och egoism med hot och kontroll som verktyg. Den kväver inte bara den som är drabbad, utan den får den drabbade att också försöka kväva andra.
Modet öppnar upp med medkänsla och förståelse som verktyg. Det får oss att våga och växa, ger en känsla av frisk luft att andas.
Ur rädslan kan inga verkliga lösningar uppstå, endast modet kan ge oss de verkliga lösningarna.
Visdomen och modet är större fenomen än kunskapen och rädslan.
Visdomen inkluderar kunskapen, men kunskap i sig är inte visdom.
Modet inkluderar rädslan, men ju mera vi låter rädslan ta över desto mindre blir modet. Modet kräver att vi går genom och bortom rädslan.
Det är modet som kan lossa rädslans bojor.
Kommentera