Dödar skolorna kreativiteten, frågar Ken Robinson i den här videon. Och pekar på att alla offentliga utbildningssystem i hela världen ser i stort sett likadana ut och placerar de kreativa ämnena längst ner i prioriteringsordning.
Det är snarare så att utbildningssystemen utbildar bort kreativiteten i stället för att utbilda i kreativitet, som han säger.
Skrivande är i högsta grad en kreativ sysselsättning. När jag i dag ägnar mig åt skrivande märker jag att det är ett drygt arbete att få igång något som legat oanvänt i flera årtionden. Det är som om man inte använder en muskel på väldigt lång tid. Då förtvinar den, och måste tränas upp igen för att man ska kunna använda den.
Steg för steg kan man ändå återuppväcka en förträngd kreativ ådra eller en oanvänd muskel. Bara man blir medveten om att man har en sådan ådra eller muskel.
Alla människor har en kreativ ådra, men den måste användas för att utvecklas.
Kreativiteten är livsviktig. För det är genom den vi uttrycker den vi är.
Det är genom sinnena vi lever och upplever, inte genom tänkandet.
Tänkande är också viktigt, men utan kreativitet kommer vi inte långt med tänkandet. I en värld där det blir allt nödvändigare att skapa sin egen arbetsplats är kreativitet en egenskap som är av största vikt för att vi ska lyckas.
Jag önskar av hela mitt hjärta att dagens unga ska få chansen att upptäcka och utveckla sin kreativitet. Så att de inte behöver leva i årtionden utan att vara medvetna om sina förmågor.
Men det finns hopp också för oss som levt i omedvetenhet om våra kreativa ådra. Det är aldrig för sent att upptäcka och börja använda sin kreativitet.