Kommer på en text om växten groblad, och läser;
…av någon anledning har den alltid trivts bra i närheten av människors bosättningar.
Det är ingen slump att groblad finns i närheten av människor. Naturen förser oss med det mesta vi behöver.
Groblad har jag nu lärt mig är ett naturens läkemedel mot vissa åkommor vi människor kan drabbas av. Själv är jag en novis på ämnet medicinalväxter men har kommit fram till att det växer en mängd olika läkeväxter på gräsmattan här utanför.
Mera erfarenhet av det här har människor i min bekantskapskrets, men också en kvinna från Tyskland som jag träffade under vandringen. Hon berättade bland annat att det dykt upp en växt i södra Tyskland, en växt som härstammar från Asien och som inte tidigare funnits i Tyskland. Därför är människor emot den och anser att den inte hör hemma där, men vid närmare efterforskning har man kommit fram till att den har positiv verkan mot fästingar och antalet fästingar har ökat kraftigt i det här området i Tyskland.
Naturen arbetar för oss inte mot oss, så länge vi samarbetar med den.
I dag tror människan dock att hon står över naturen, och motarbetar den, skövlar, förstör, ja rent av vandaliserar den. Och värst av alla är den så kallade civiliserade människan, vilken mer eller mindre helt tappat kontakten med naturen.
Naturen har ett huvudmål, att skapa balans. När människan rubbar den här balansen slår naturen förr eller senare tillbaka. Det sker inte på en eller två dagar, eller ens på ett eller två decennier, men på lång sikt kommer naturen att återskapa balansen.
Människan kan tro sig vara hur mycket härskare som helst, men i förhållande till naturen är hon som en fjärt i universum.
Vi kan inte ens tala om människan och naturen som skilda väsen. Vi är ett och detsamma. Det finns ingen gräns mellan människa och natur. Människan är en del av naturen. När vi skadar naturen skadar vi oss själva, så det är ren självdestruktivitet vi ägnar oss åt.
Utan en välmående natur kan inte heller människan må bra. Det är fråga om ett naturligt samarbete.
Egentligen handlar det inte ens om ett samarbete, det handlar om att ta hand om hela oss själva. Det handlar om att sluta tro att vi bara är det lilla jaget, och inse att vi är delar av naturen, och av hela existensen. Dessa är så oerhört mycket större än människan.
Vill vi ha välmående måste vi vara beredda att utvidga vår självinsikt till en större verklighet än det lilla jaget.
Sånt växte fram ur ett groblad. Det kan hela sår hos människan, men det kan kanske också hela sår i människans förhållande till naturen.