Något av det första jag fick lära mig när jag i tiderna började arbeta på lokaltidningen här var att sätta objektet i fokus då jag fotograferade, det vill säga om det var en människa som det handlade om skulle människan vara nära kameran och det andra fick vara som bakgrund.
Det är ju rätt i sig, men tar man det här ett steg vidare, och för den som ser längre än bara första blicken på bilden, så är bakgrunden minst lika viktig, kanske viktigare, än objektet.
För det är bakgrunden som ger bilden en helhet.
Det här kan vi också ta vidare till livet självt, för vi ser ju ofta i bilder. Även sådant vi läser omvandlar vi till bilder.
För det mesta nöjer vi oss med den första blicken, och bildar oss en uppfattning från den. Då blir vår förståelse av saker och ting väldigt begränsad.
Det är något som makten och massmedia gärna tar till vara. De spelar på våra känslor, och får oss att engagera oss känslomässigt åt det ena eller andra hållet. Det leder till splittring och splittring är det som makten lever på.
I det känslomässiga kan vi inte se klart, vår syn blir grumlig. Vi ser inte den stora bilden.
Om vi lär oss att se bortom det ytliga, om vi lär oss att se även bakgrunden, kan vi se att allt är en del av något större.
Vi lever mestadels våra liv med fokus enbart på förgrunden, på det objekt som finns i våra tankar eller känslor för stunden, och därmed blir vår syn och vårt liv väldigt begränsade.
Ju mera vi kan uppfatta den stora bilden desto mera kan vi se, och desto öppnare och gränslösare blir vår tillvaro.
Då kan vi också se att vi själva är så oerhört mycket större än den lilla personlighet vi klämmer in oss i. Vi bär hela oändligheten inom oss, även om det kan vara för mycket för de flesta att omfatta.
Bakgrunden till allt är oändlig, och grunden i denna oändlighet är harmoni.
Allt det vi ser kan finnas där bara för att det har tomheten som bakgrund, allt det vi hör kan finnas där bara för att det har tystnaden som bakgrund.
Så all denna vår mänskliga turbulens är i det stora hela bara små krusningar på harmonins hav.
Se bortom de mänskliga påfunden, på naturen i stort, vilken harmoni som råder.
Någon kan påpeka att vädret verkar vara i obalans med översvämningar, vulkanutbrott och jordbävningar, men de flesta av dessa torde vara orsakade av människans påverkan. Inte påverkan genom klimatet, utan genom maskiner och instrument.
Vädret i sig självt är alltid i harmoni med det stora hela, bara människan låter det vara i fred.
Den stora bilden är alltid harmonisk, även om det kan finnas turbulens i förgrunden.
Det betyder inte att vi ska blunda för det som finns i förgrunden, och för den falskhet som finns i världen
…utan det betyder att vi inte ska låta dessa överskugga den stora bilden.
——-
Besök gärna Watcher on the Hill på Telegram, för den större bilden av saker och ting.