Råkade du inte ut för något, är en fråga jag fått flera gånger efter vandringen.
Jovisst, jag råkade ut för en massa artiga människor med värmande inställning.
Sådant man inte är så van med här i det mer kyligt bemötande nord.
Moin, hallo eller guten tag
var ständiga fraser i möten med människor i Tyskland, även från unga och barn.
Speciellt på lördagar och söndagar då många var ute på cykeltur eller promenad på cykelvägarna där min vandring ofta också gick.
Bonjour
hälsades det i Frankrike
Buenos dias
i Spanien.
Det här hälsade människor med vid möten på vägen, då de kom in i en affär eller bar, och även till en främling som mig.
Naturligtvis inte alla, men en stor del.
Det är skillnad på förmiddag och eftermiddag, åtminstone i London där det en gång begav sig att jag gick in i en liten presentaffär och hälsade Hello!
Expediten en vänlig äldre dam svarade: Good afternoon, Sir! Med vänlig ton men i min tolkning något överseende. Mina kinder hettade en aning.
Jo det är skillnad på tiden på dygnet, men för enkelhetens skull valde jag det vanligaste, god dag. I Tyskland hälsades även guten morgen och guten abend, i Frankrike bonsoir och även bonne nuit (främst på härbärgena vid sänggående) och i Spanien buenos tardes.
Det är en av de intressanta detaljerna med att resa, man lär sig att folk gör lite olika på olika ställen och det som är naturligt för en själv är inte lika naturligt för en annan.