Ur förra texten:
Du kan titta ut genom vilket fönster som helst och det händer alltid någonting, ibland sker det i det lilla och du behöver titta med djupare ögon för att se det och ibland händer det något helt tydligt och klart.
Men det är inte bara därute det händer saker och ting. Det händer de facto minst lika mycket inom oss som utanför oss.
Tusentals tankar svävar genom vårt huvud varje dag, och våra känslor skiftar från den ena till den andra.
Om vi lär oss att iaktta våra tankar och känslor kan vi få mycket underhållning, speciellt tankarna är ibland helt galna, men framförallt kan vi lära oss mycket om oss själva.
Fast om vi är riktigt observanta kan vi se att också tankarna och känslorna är något som försiggår utanför oss.
Därför att allt vi kan iaktta måste finnas i det yttre, och vi kan iaktta våra tankar och känslor.
Tankarna och känslorna är inte den vi är, men de kan ta över vår tillvaro om vi inte är medvetna om dem. Och det är vad de gör mest hela tiden.
Ilska till exempel är ett tillstånd där tankar och känslor tagit över oss. Det finns inget sådant som ilska annat än som tanke och känsla.
En människa som uttrycker ilska gör det inte på grund av någonting som sker i omgivningen, utan hon gör det på grund av de tankar och känslor som tagit över henne.
Det finns alltid situationer att vara arg över, om den ena situationen reder upp sig kommer det snart en ny situationer att förarga sig över. En människa som har nära till ilskan hittar ständigt nya orsaker att uttrycka sin ilska.
När vi möter världen med ilska sprider vi ilska omkring oss. Det är som att kasta bensin på en brinnande brasa.
Och det är inte bara det att vi sprider ilska omkring oss, kanske ännu värre är vad ilskan gör med oss själva, därför att ilska är en destruktiv kraft som ifall vi låter den härska okontrollerat förstör oss själva inifrån.
I omedvetenheten har vi inget val hur vi möter en situation, vi bara reagerar på den.
Kan vi bli medvetna om våra tankar och känslor kan vi hantera dem och avgöra hur vi svarar på en situation. Medvetenheten är som en fjärrkontroll med vars hjälp vi kan styra tankarna och känslorna.
Då kan vi själva bestämma vilka tankar och känslor vi vill ge uttryck för, och på så vis i mycket större utsträckning avgöra vad vi vill ge ut till världen och livet, och hur vi vill att vårt liv ska vara.
För det vi ger ut är det vi får tillbaka.
Precis som en människa som har nära till ilskan ständigt hittar nya orsaker att uttrycka sin ilska hittar en människa som har nära till glädjen ständigt nya orsaker att uttrycka glädje.
Vårt inre liv är baserat på medvetenhet, och förmågan att iaktta omvärlden, men framförallt förmågan att iaktta våra egna tankar och känslor, och oss själva som helhet.
Det är helt avgörande för hur vi upplever livet.
Kommentera