När blev människan en kostnad?
Varenda människas värde i dag beräknas utgående från vad hon kostar eller vad hon tillför.
Vi har slutat se varandra som människor, och ser varandra enbart utifrån vad vi tror att någon ska ta av oss eller vad någon kan ge oss.
Människor bedömer varandra efter prestationer, och en del duger medan andra kallas för skräp.
Det här säger väldigt mycket om människorna själva, om deras närmast obefintliga självkänsla. För människor är spegelbilder, och det vi ser i andra är egentligen en bild vi har av oss själva. Att nedvärdera en annan människa är ett sätt att ge uttryck för vilken bild man innerst inne har av sig själv.
Därför måste många visa sig duktiga inför andra, för att en så stor del av deras självbild bygger på andras uppfattning om dem.
Hur skulle det vara om vi kunde ändra vår syn både på oss själva och på våra medmänniskor, och på mänskligheten som helhet?
Hur skulle det vara om vi kunde se på människan som hon verkligen är, det vill säga se varje människa som en unik individ med sin alldeles egna begåvning?
Hur skulle det vara om vi kunde se människor som tillgångar i stället för som kostnader?
Hur skulle det vara om vi kunde se människans värde i den hon är, inte i det hon presterar.
Det här är fullt möjligt.
Därför att det är så livet skapat det, vi är alla här av en orsak, och vi är alla här som individer, inte som kollektiv, och vi har alla vår egen begåvning.
Livet skapar människan som en tillgång, människan själv gör sig till en kostnad.