I tysthet.
Lyssna.
Till den inre rösten.
Den är tyst och stilla, viskar, och du måste stanna upp för att höra den.
Stanna upp i tänkandet och görandet.
Bara vara, stilla och lyssna.
Om du tänker, tänk utan att tänka, om du gör, gör utan att göra.
Låt saker och ting ha sin gång.
Alltid när du säger någonting, var medveten om vad det är du säger. Kommer orden från dig själv eller upprepar du bara vad andra sagt åt dig?
Vi är omgivna av människor som påverkar oss, föräldrar, vänner, lärare, auktoriteter och tar vi till oss deras budskap händer det lätt att det blir också våra ord.
Och vi börjar upprepa deras ord i stället för att lyssna till den lilla rösten, den som bär vårt eget budskap.
Har du på automatsvararen eller är ditt svar genuint i stunden?
När vi upprepar vad andra sagt eller vad vi tror att andra förväntar sig att vi ska säga är vi som en automatsvarare på telefonen.
Jag lägger ibland märke till vad jag själv säger, och det är alldeles häpnadsväckande hur ofta det kommer automatiskt struntprat ur munnen. Det är fullkomligt bortkopplat från den lilla rösten.
När vi låter orden växa inifrån är de alldeles unika i den stunden.