En salsmängd med människor tillbringar en arbetsdag på ett seminarium.
Lyssnar, lyssnar, lyssnar.
När den sista talaren talar har många redan glömt vem den första talaren för dagen var.
Och vad var det egentligen personen talade om?
Så många ord och så lite blir kvar.
Det är inte orden som är det viktiga på ett seminarium.
Ingen kan ändå komma ihåg allt som sas. I bästa fall har man ett eller två guldkorn med sig hem.
Det viktiga är mötet med de andra människorna.
Och när man summerar dagen är det framförallt två saker man kommer ihåg.
För det första kaffepausen och för det andra lunchpausen. Det var då man förde de givande diskussionerna.
Kommentera