Vi vet inte alltid vilka vägar livet tar oss på, och vem vi möter på dessa vägar.
Ibland för livet oss till överraskande och, kan man kanske säga, osannolika möten.
Som det här mötet.
Mellan mig och en pensionerad präst.
Ett möte som skedde under förra vandringen, och som sedan fortsatt, främst i modern brevform, så kallad e-post.
Och ett möte som visat att man kan mötas trots olika livssituation, och trots olika bakgrund och perspektiv i fråga om tro och livsåskådning.
Om man har en öppen inställning kan man finna att det finns en gemenskap bortom olikheterna, i det som kanske kan kallas livets mystik.
De här mötena handlar om både det andliga och det världsliga, ibland även om (engelsk) fotboll.
I går möttes vi öga mot öga för en pratstund inför vandringen, och om en ny bok.
Den pensionerade prästen, Ole Holmberg, har nämligen författardebuterat som 87-åring, med en självbiografi med titeln Varför! Därför?
Baksidestexten på boken kan knytas direkt an till den kommande vandringen. Den är kort och enkel, men säger ändå allt som behöver sägas.
Frågan är svaret.
Vägen är målet.
Det räcker med det.
En insikt av gårdagens möte var att humorn är en del av livets mystik.
Kanske är det just humorn, förmågan att öppna sig för och våga se det som finns bortom olikheterna och allvaret, som leder till de överraskande och osannolika mötena.