Det är ganska intressant att studera vad man själv reagerar på. Som med gårdagens inlägg om manligt och kvinnligt. Det som väckte mitt intresse var begreppet feminism. Vad en människa reagerar på säger någonting om henne.
Därifrån är steget inte långt till ämnet utbildning. Det talas mycket om utbildning i dag, och man ska gå utbildningar och lära sig dittan och dattan.
Vad väldigt få människor ändå verkar komma ihåg är det allra viktigaste i fråga om lärande.
Nämligen att lära känna sig själv.
Människor kan ha stora, djupgående kunskaper i de mest varierande ämnen men få känner sig själva på djupet.
Det märker man när man pratar med dem.
Till exempel är en del helt omedvetna om att de bär en mörk sida inom sig. Kanske för att de aldrig hamnat i en situation där den kommit till uttryck. Ändå bör man vara medveten om den här sidan inom sig. Annars kan man bli väldigt överraskad en dag, ifall den plötsligt framträder.
Alla människor har en ljus och en mörk sida. Det är inte så att människor kan delas in i onda och goda. Vi har alla båda sidor inom oss. Av olika anledningar blir den ena eller andra sidan mer framträdande, och under livets gång kan det variera vilken sida som framträder mera.
För båda sidor framträder mer eller mindre hos oss alla. Även om vi kanske omedvetet blundar för vår mörka sida.
De flesta har väl någon gång med berått mod tagit livet av ett djur, bara för att man känt sig hotat av det eller för att det på något vis stört en.
Det är den mörka sidan i oss som då framträder. I stället för att lära oss behärska vår rädsla och lära känna djuret väljer vi att ta livet av en oskyldig individ.
Då avser jag inte sådana situationer där vi tar livet av ett djur för vår överlevnads skull, på grund av direkt hot eller för att få mat. Eller om de inkräktar för mycket på vår tillvaro, som vårt välbekanta sommarsällskap myggorna.
Utan när vi gör det av gammal vana, för att det anses okej att ta livet av vissa djur eller för att de får vår hud att knottra sig av olust.
Kommentera