Någon har sagt att ouppfyllda begär är den bakomliggande orsaken till att människor känner sig olyckliga.
Inte begär som sådana för vi behöver begär för att ta oss framåt i livet, utan begär som inte blir uppfyllda.
Det är för att vi har begär, strävar efter mål, som är ouppnåeliga.
Vi vill ha trygghet och bekvämlighet, ett bekymmersfritt liv.
Något sådant existerar inte, det är en fullkomlig utopi. Livet låter oss aldrig slå oss till ro, inte för mera än korta stunder.
Det har alltid något nytt på gång.
Ändå kan det låta oss få ro, men inte genom strävan efter det bekymmerslösa, utan
…genom en fullkomlig trygghet i oss själva
…genom en fullkomlig trygghet i de ständiga och ofrånkomliga förändringarna
…genom en fullkomlig trygghet i otryggheten
…och genom en fullkomlig trygghet med det okända.