Vad är det för likhet mellan ett litet barn och en vuxen över 30 år?
Båda tror på sagor.
Tonåringar är rebelliska och ifrågasättande och går inte på vad som helst. Det kan i bästa fall sitta i tills man är runt 30 år. Det här är den tid då människan lever närmast verkligheten, och inte tror på alla sagor som omgivningen kommer dragandes med.
När man kommit till det skedet att man bildar familj tar bekvämligheten över, och man är liksom barnet nöjd med de berättelser om verkligheten som andra erbjuder en.
Skillnaden ligger i det att det lilla barnet ännu inte utvecklat det rebelliska och ifrågasättande, medan 30+:aren väljer bekvämligheten framom rebelliskheten.
Sedan är det en annan sak att sagorna för barnen är mera sanningsenliga än sagorna för vuxna.
En Astrid Lindgren kommer alltid att ha mera sanning i sina berättelser än all världens vetenskapare. Ändå väljer den vuxna vetenskaparens historia framom Astrid Lindgrens.
De sagor som vuxna tror på tar sig många olika uttryck, framförallt kanske religiösa och politiska.
Förr sökte de vuxna frälsning hos gud.
Numera söker de frälsning i den senaste modedieten.
Kommentera