…vill bara ha kul, just wanna have fun,
hette det i förra texten.
Är det inte märkligt?
Om du är allvarlig anser människor dig vara normal.
Men om du brister ut i ett spontant skratt, speciellt om det sker utan någon synbar orsak, tror de att du är galen.
Allvaret är det normala. Skrattet är det galna.
Så galet.
Människan tar allvaret så allvarligt att det blir nästan komiskt.
Vi tror att allvaret gör oss viktiga, medan skrattet gör oss mindre trovärdiga.
Men är det så?
Är det inte snarare så att allvaret sprider en stämning av dysterhet, medan skrattet sprider en stämning av uppsluppenhet.
Det är bara att se på livet, vad belönar det mera, allvar eller skratt?
Belöning i form av välmående, för det är trots allt den högsta belöningen.
Visst mår vi så mycket bättre av skrattet än av allvaret.
Och vem har mera kul, den allvarligt normala eller den galna skrattaren?
Så släpp loss det spontana skrattet.
Kommentera