I går då jag sökte ett dokument som jag inte hittade, hittade jag i ett skåp i stället ett manus som handlade om Europavandringen. Ett manus som jag fått tillbaka från ett förlag (vilket händer mycket sällan, att de skickar tillbaka manuset), och som är opublicerat.
Resten av dagen och större delen av kvällen gick sedan åt till att återuppleva vandringen genom manuset. Det var inte riktigt samma sak.
Hur som helst, på ett ställe skrev jag om en förbudsskylt jag sett och som gjorde det lockande att göra just det som skylten förbjöd. Nu bröt jag inte mot förbudet, men som jag skrev så hade jag inte haft en tanke på att göra det som skylten förbjöd om den inte funnits där.
Det här leder in på spåret att förbud gör saker och ting mer intressanta, och att förbjuda något är ett effektivt sätt att få människor att göra just det man förbjuder. Säg till ett barn att det inte får göra någonting, och genast blir det intressant. Men det gäller även vuxna.
Förbjud alkohol, och folk kommer att supa som aldrig förr.
Inled krig mot knarket, och droger kommer att flöda i aldrig tidigare skådad mängd.
Skapa fler lagar och förbud och utdöm hårdare straff, och brotten kommer att öka och fängelserna fyllas.
Det här kan vi kalla tre (för)budord, och precis som de tio tidigare kända budorden är de inte något nytt påfund, i varje fall inte det första och det sista, inte heller det mittersta.
För ungefär 100 år sedan förbjöds alkohol på många håll, med just det resultatet att folk söp som aldrig förr.
Och redan för sisådär 2500 år sedan visste Lao Tzu att;
Ju fler lagar och bestämmelser, desto fler rövare och tjuvar.
Så vill vi ha mera superi, förbjud alkohol.
Vill vi ha mera droganvändare, inled ett krig mot knark.
Vill vi ha fler brottslingar och fyllda fängelser, skapa fler lagar och förbud.
Förbjud och du skapar intresse.
Det är mycket enkelt, vi får det vi beställer.