Det här med ekonomi är ett ständigt närvarande ämne, speciellt i dagens värld där ekonomin är mänsklighetens sol, det vill säga det som allt kretsar kring.
Vi har skapat så mycket negativitet kring ekonomi, men det är i grunden något positivt.
Ekonomi i dagligt tal handlar om pengar. Pengar är ett ypperligt verktyg för handel mellan människor, och det är inget fel alls på dem.
Om vi har bekymmer med pengar är det inte pengarnas fel, de är neutrala, oskyldiga verktyg. Slår vi oss på tummen med en hammare är ju inte det heller hammarens fel.
Pengar är alltså verktyg, och använda som sådana, det vill säga om de är i rullning, då gör de nytta. De ska inte ligga som en prydnad i en bokhylla och samla damm.
Och hur får vi pengarna bäst i rullning? Jo, genom att se till de är fördelade på så många människor som möjligt.
Det är en enkel ekonomisk sanning att ju fler människor pengarna är fördelade på desto bättre för ekonomin. När fler människor har mera pengar är det fler som håller ekonomin i rullning.
Låt oss säga att vi har en miljon, i vilken valuta som helst, men för enkelhetens skull kan vi välja euro.
Om vi ger den här miljonen till en enda person och den personen på en dag spenderar 10 procent är det 100 000 euro. Ifall vi i stället fördelar miljonen på 1000 personer som får 1000 euro var och de på en dag spenderar 10 procent var så är det också 100 000 euro. Men i det senare fallet kommer pengarna att få en mycket bredare spridning än i det första fallet, därför att tusen personer kan sprida pengarna mera än vad en person kan.
Dessutom kommer i det senare faller avsevärt fler människor att ha glädje av pengarna än i det första fallet, vilket i sig är en ren ekonomisk vinst. Pengar använda med glädje används till något positivt, medan pengar använda med bitterhet används negativt.
Tusen euro till tusen personer kommer kanske inte att glädja tusen personer, för det finns alltid de som anser att tusen euro är för lite att glädjas åt, men det kommer ändå att ge mera glädje än vad en miljon euro till en person kan ge.
Att bygga en starkare och hållbarare, och framförallt friskare och roligare, det vill säga en konstruktiv ekonomi är helt möjligt, men vi människor är hellre allvarliga och destruktiva och det avspeglar sig i mycket av det vi gör, även i vilken typ av ekonomi vi skapar.
I stället för att bygga något positivt för alla med hjälp av ekonomin låter vi ett fåtal använda den som ett maktmedel, ett kontrollmedel.
Genom att se till att människor bara har så de klarar sig, eller helst lite mindre, kan makthavarna kontrollera människor.
Det var som någon sa; man får tillräckligt för att klara månaden, och sedan måste man igen gå i arbete följande månad för att åter klara sig en månad.
Det ekonomiska systemet bygger på skuld i stället för på överflöd, vilket gör de flesta människor till en form av slavar. Den globala ekonomin är i dag ett pyramidspel, där den stora massan arbetar för att en liten klick ska kunna berika sig. Det handlar då inte om att skapa en ekonomi som gynnar det stora hela, utan det handlar om att upprätthålla ett system som gynnar ett fåtal individers ekonomi.
Det är inte fråga om att alla ska ha lika mycket pengar. Det är inget fel alls i att en del har mera pengar än andra, för vi är olika på alla andra områden också så det är helt naturligt att vi har olika ekonomiska förutsättningar.
Problemet är inte att en del har mycket pengar, problemet är att en del har för lite pengar eller i stort sett inga pengar alls. Fattigdom kan förvisso användas för att hålla kostnader nere och utnyttja människor, men det är en destruktiv form av ekonomi.
En ekonomi som gynnar endast ett fåtal är en destruktiv ekonomi, medan en ekonomi som gynnar det stora hela är en konstruktiv ekonomi. För ju fler människor som får det ekonomiskt bättre desto bättre är det för ekonomin som helhet.
Det är en enkel ekonomisk sanning.