Det som jag inledde med i förra texten, att skriva om helheten, det gränslösa, eller att skriva om turbulensen i världen
…de står egentligen inte i motsatsförhållande till varandra, världen är ett spel som utspelas i helheten.
Ju mera vi är förankrade i oss själva, vilket är detsamma som att vara förankrad i helheten, för vi är gränslösa varelser, desto bättre kan vi hantera den världsliga turbulensen, för världen kommer alltid att vara mer eller mindre turbulent
…den är full av flyktiga fenomen, och den är i sig självt ett flyktigt fenomen.
Det kom några ord förbi som relaterar till det här, från Ellen Dickstein på The OneJourney Project, om det kaos som råder i världen och hur det verkar göra människor mer arga och hämndlystna och mindre förlåtande;
Någon kan till och med undra vad det finns att vara tacksam för?
Det är då vi bör komma ihåg att vi genom tiderna fått oss berättade en stor sanning som håller nyckeln till en ny förståelse – en som förvandlar utmanande stunder till nya möjligheter för oss. Det är idén att det finns en dold mening bakom händelserna i våra liv, och de stunder som är så oönskade för oss kan innehålla en gåva vi ännu inte kan se. Det är en gåva som kan hjälpa oss att utveckla mera förståelse, mera medkänsla, och ett närmare förhållande till det Gudomliga. När vi förnekar den här gåvan upprätthåller vi vårt eget lidande. När vi accepterar den växer vår tacksamhet.
Det här är inte ens bara en idé, det är praktisk verklighet
…och något var och en själv kan utforska.
Varje stund är en gåva, oavsett om vi upplever den som utmanande eller som tillfredsställande, eller om vi har förmågan att iaktta den utan att bedöma.
För att låna dessa ord från Giovanni Giocondo, präst och arkitekt i Italien på 1400-talet;
Livet är en sådan generös givare. Men vi, dömande dess gåvor efter deras omslag, kastar dem åt sidan som fula eller tunga eller hårda. Ta bort omslaget, och du ska under det finna en levande prakt, vävd av kärlek genom visdom och kraft. Välkomna det, ta tag i det och du berör den ängels hand som för det till dig. Allt vi kallar en prövning, en sorg eller en plikt, tro mig, den ängelns hand finns där. Gåvan finns där och undret av en överskuggande närvaro. Dina glädjeämnen likaså, nöj dig inte med dem som glädjeämnen. Även de döljer mer gudomliga gåvor. Livet är så fullt av mening och syfte, så fullt av skönhet under dess omslag att du kommer att finna att endast jorden döljer din himmel. Ha mod att göra anspråk på det; det är allt! Men mod har du, och vetskapen att vi är pilgrimer tillsammans, vandrande genom okända länder hem.
Livet är inte till för att uppfylla våra mänskliga önskningar
…det är till för att vi ska leva och utforska, vandra vilse och möta utmaningar, för att kunna (åter)upptäcka var vårt verkliga hem är
…hos oss själva.
Allt kaos och all turbulens är ett sätt att hjälpa oss, att leda oss till den kanske sannaste gåvan, insikten om att det är här den enda verkliga tryggheten finns
…hos oss själva.
Så länge vi sätter vår tillit till världen kommer vi att leva i rädsla, för världen är turbulens, den har ingen verklig trygghet, och rädslan tar sig uttryck i sådant som ilska och hämndbegär.
Förståelse och förlåtelse, vilket inte är detsamma som att överse med övergrepp, finns i upptäckten att det under all världens kaos och turbulens finns en evig harmoni
…ett lugn och en stillhet vi är och bär.
Mitt hjärta gråter för all den falskhet och dårskap vi ser i världen i dag, vilken går enormt mycket djupare, från det globala till det lilla lokala, och medför enormt mycket mera lidande än de flesta inser
…men samtidigt gläds hjärtat åt det mod och den medvetenhet det här frambringar hos många av dem som ser vad som sker, och vilket gör att falskheten och dårskapen är på väg fram i ljuset för alla att se
…och allt det här är precis som det ska vara, turbulensen, falskheten och dårskapen är en gåva, en gåva som kan leda oss till lugn och stillhet.
Att bli medveten om och kunna känna det lugn och den stillhet som finns bortom världens och livets osäkerhet är en enorm gåva.
Lugn och stillhet är vad människan behöver, då blir även världen lugn och stilla, det är den vägen det måste gå, från människan till världen, inte tvärtom
…för världen kan ge oss tusen och åter tusen illusioner och begär, men den kan inte ge oss något verkligt som vi inte redan har.
Det är vi själva, i kärnan av den vi är, som är det äkta
…vi är livet självt.
Tack!
Ett ord som är den kanske högsta, och samtidigt enklaste, bönen vi kan be.
——-
Besök gärna Watcher on the Hill på Telegram, för delningar ur världens turbulens, och verklighetens lugn och stillhet.