Råkade en dag överhöra ett samtal angående turbulens i något som man uppfattade som en seriös organisation.
De flesta organisationer anses väl av både andra och sina egna medlemmar vara seriösa.
Hur som helst gled samtalet in på att det som hänt i den här organisationen är närmast löjligt.
Men är det inte så att det egentligen är mer eller mindre samma sak, alltså löjlighet och seriositet?
Seriös är ett annat ord för allvarlig, och allvaret är ett löjets täcke människan drar över sig själv och många av sina skapelser.
Det här i ett hopplöst försök att dölja sin otrygghet med livet, för att man inte vet hur man ska hantera den osäkerhet som livet ofrånkomligen bjuder en på.
Livet är i sig självt osäkert, men det är inte allvarligt. Det är helt enkelt en evig lek av skapande och omvandling.
Det är vi människor som gör det till något allvarligt, och inbillar oss att det då får större betydelse.
När allvaret i själva verket drar ett löjets skimmer över vad det än är vi kallar för seriöst.
Är inte den löjligaste människan den som tar sig själv och sina handlingar på för stort allvar?
Den sanna levnadskonsten är att kunna slappna av, ta livet med ro och sig själv med humor.