Nu finns länkar till inläggen från vandringen dag för dag, på sidan Vandringen 2017 – följ den…
Postaen är taggad dag för dag
I tid
Hamnade på spåret i dag igen. Den här gången med spårvagn från Durmersheim till dagens slutdestination Rastatt.
Orsaken till dagens spårvagnsåkande var en kombination av att det började regna och av att jag ville komma i tid.
Jag hade nämligen meddelat att jag skulle vara framme 18-19 tiden då jag bokade rum på ett pensionat i Rastatt, och har jag sagt att jag ska vara på plats en viss tid vill jag också vara det.
Speciellt om det är andra personer inblandade. Det handlar om respekt för andra människors tid och liv.
Det finns ett uttryck som säger att fint folk kommer sent. Det är kanske sant ur det perspektivet att dessa människor anser sig vara finare och viktigare än andra.
I själva verket är det respektlöst att komma för sent, det visar att man anser sig själv och sin egen tid vara viktigare än andra och deras tid. Och det är det många som anser.
Visst kan man ibland bli försenad av en eller annan orsak, men för det mesta är det ett val man gör om man vill vara i tid eller inte.
Redan när jag bokade rummet såg jag på kartan att det går spårvagn från flera orter längs rutten in till Rastatt, så jag visste att det var ett alternativ och att jag kunde ta det lugnt.
Så när chansen att avnjuta en närproducerad öl i Morningers bryggeristuga utanför Karslsruhe dök upp tog jag vara på den.
När sedan regnet började ösa ner i Durmersheim tog jag bussen till tågstationen, och spårvagnen därifrån.
Med facit i hand hade jag kunnat vandra för det blev uppehåll sedan, men det hade blivit knappt om tid.
Och jag är ganska mycket besläktad med Skalman i Bamse, han som anser att jäkt närmast är en svordom. Hellre se till att man har lite extra tid än att stressa i sista sekunden.
Trots allt har jag vandrat största delen av dagens sträcka, mestadels i livlig trafik där jag dock hade en egen fil att gå i.
Brukar ju säga att jag tar vandringen dag för dag, men har faktiskt redan gjort klart med att det blir Bühl i morgon.
Kan också konstatera att det är höst även i södra Tyskland. Shortsen har legat netpackade i ryggsäcken i flera dagar nu, och kvällarna är kyliga även om timmen inte är så sen.
Ett konstnärligt äventyr
Ett konstnärligt äventyr kallas vandringen på kampanjsidan.
Det känns som att det blivit mest fokus på att vandra och på det praktiska, och mindre på det konstnärliga.
Det är klart, vandrandet utgör själva grunden för det här äventyret, men det konstnärliga, skapandet, är också en viktig del.
Att kunna omvandla upplevelserna till konstverk. Visst blir det en del texter och bilder, men de blir mest till i all hast.
Skapande kräver tid och utrymme, och en förmåga att slappna av och kunna se den skönhet som finns omkring oss.
Utrymme finns det förvisso, där ute på vägarna är perspektiven milsvida och jag har hela universum runtomkring mig.
Det handlar mera om att ge sig tid, och kunna slappna av. Vandringen kräver dock att mycket fokus sätts på att hitta vägar och annat praktiskt.
Det praktiska kan i och för sig också göras konstnärligt.
Allt är en fråga om att vara medveten och närvarande.
Livet är en källa som ständigt förnyar sig själv, den sanna förnybara energikällan, vilket betyder att varje stund ger möjlighet till skapande om vi bara är närvarande och uppfattar livets ständigt skiftande nyanser.
Det jag vill komma fram till är att jag kunde sätta lite mera fokus på upplevelser kring vandringen, och kanske minska en del på antalet kilometer per dag.
Å andra sidan är det som jag skrivit tidigare, att jag låter varje dag avgöra hur det blir.
I dag blev det i alla fall en riktig vandringsdag, med drygt 30 kilometer från jugendherberget i Darmstadt till jugendherberget i Heppenheim.
För att nå det sistnämnda, som ligger i en slottsruin, behövde man nästan vara bersbestigare, men utsikten var bedårande.
Mannen som tog emot mig frågade om jag tänkte gå ut till stan i kväll, i sådana fall behövde jag en extra nyckel.
Jag svarade att jag hade bestigit det där berget till fots en gång i dag, och tänkte inte göra det en gång till. Det var trots allt drygt två kilometer.
Så morgondagens vandring börjar med nerförsbacke.
Efter sovmorgon, för på det här stället serveras frukost först från klockan 8.
Dag för dag
Det blir en natt till inomhus, nu i Hungen. Lyssnar och känner, och noterar att jag just nu behöver den extra ”vila” det innebär att ha säng och tak över huvudet.
Som jag skrivit tidigare tar jag det dag för dag, och ser hur det känns och vilka möjligheter som finns.
I dag blev det så här.
Det är det fina med att vara på ensamvandring, man är sin egen chef. Men får också själv ”lida” för de misstag man ofrånkomligen gör.
Det är en levnadskonst att kunna ta det som dagen erbjuder, oavsett om det känns tungt eller lätt.
Det har annars varit en lugn och skön vandringsdag sedan jag lämnade pensionatet Seenbach i morse.
Har helt och hållet följt cykelvägarna, vilka mestadels gått längs bilfria vägar, först från Mücke till Laubach och sedan vidare till Hungen. Det blev cirka 25 kilometer.
Är lite trött på google maps så jag beslöt att cykelvägarna fick bestämma rutten i dag, huvudsaken att de gick åt rätt håll.
Ett tag tog jag ändå till mapsen då jag vandrat ganska långt på en skogsväg utan att se någon cykelskylt. Det visade sig då att jag var endast 70 meter från följande väg, som låg efter en liten nerförsbacke och krök.
Träffade på en äldre kvinna och hennes son vid ett café här i Hungen, och vi pratade lite. Kanske tyckte hon jag såg hungrig ut. Hursomhelst gav hon mig den ganska stora bit äppelkaka hon nyss hade handlat.
Så nu får jag hugga in på den.
Bättre och bättre dag för dag
Jag har på sistone ett par gånger fått frågan; hur är läget?
Och jag har svarat sanningsenligt; det blir bättre och bättre dag för dag.
Det här verkar provocera en del människor.
Framförallt äldre.
Då måste de få bli provocerade. Det är deras problem, inte mitt.
Kanske är det naturligt när man blir äldre att man tänker tillbaka på fornstora dagar.
Jag vet inte. I alla fall har inte jag kommit till det stadiet att jag skulle anse att det var bättre förr.
I grund och botten handlar det om att kunna acceptera verkligheten som den är.
Det är som Ernst Rolf sjunger:
Nu för tiden var person håller på med suggestion
Och själv man avgör nu sitt väl och ve.
När den stora skrällen kom köpte jag en bok därom,
Hatten av för gamle herr Couée.
Jag lärt att hur åt helsike den hela än må gå
Ska man bara hålla huvu’t upp och säga så:Bättre och bättre dag för dag,
Bättre och bättre dag för dag.
Bara glädje hjärtat rymmer,
Strunt i sorgerna och alla bekymmer!
Om än ställningen är svag, så sjung med välbehag:
Ah-ah-ah-ah-ah-ah-ah!
Det går bättre och bättre dag för dag.Jämt och ständigt man oss glatt med krascher, skoj och extraskatt,
Humöret rent utav jag skulle mist,
Om jag inte, som ni sett, kunde ta det hela lätt,
Gudskelov att man är optimist.
När banker går kaputt och bringar andra med på fall
Och själv jag följer med, så säger jag i alla fall:Bättre och bättre dag för dag,
Bättre och bättre dag för dag.
Alla får vi våra slängar,
Lyckan hänger inte bara på pengar!
Vid vart grundligt nederlag så hoppfullt sjunger jag:
Ah-ah-ah-ah-ah-ah-ah!
Det går bättre och bättre dag för dag.
Vi får våra slängar, både gammal och ung. Det gäller bara att hålla humöret uppe och gå vidare.
Ingenting blir bättre av att man gräver ner sig.
Men människor tar allt och framförallt sig själv på så stort allvar i dag.
Koppla ned och spänn loss.
Det är faktiskt tillåtet att möta livet i allmänhet och den här dagen i synnerhet med ett leende.
Dag för dag
Så här har rutten sett ut så här långt dag för dag. Ni kan i fortsättningen följa den under rubriken Vandringen i menyn uppe på sidan.
Den som vill veta avstånden får själva räkna ut dem 🙂 Kom ihåg att lägga till några kilometer för de små vägarna är ofta längre än de stora.
22.6 Härkmeri (tält på gårdsplan)
23.6 Storsjö (hos familjen Storsjö-Dunn)
24.6 Merikarvia (Fredsdalens bed&breakfast)
25.6 Yyteri camping (tält)
26.6 Luvia (tält på gårdsplan)
27.6 Raumo camping (tält)
28.6 Pyhäranta camping (tält)
29.6 Mietoinen (tält i skogsglänta)
30.6 Färjan Åbo-Stockholm
1-3.7 Stockholm vila
4.7 Huddinge (hos familjen Hellman)
5.7 Södertälje camping (tält)
6.7 Gnesta (tält på åker)
7.7 Nyköping (Railway vandrarhem)
8.7 Jönåker (tält vid hembygdsgård)
9.7 Åby (Vandrarhem)