På tal om lek i gårdagens inlägg. Den här texten kom till mig, som ett brev genom luften.
Leken är inte prestation.
Det är den tillåtande spontana sorglösheten.
Man måste inte alltid vara nyttig.
Vågar vi vara tillsammans utan avsikter. Här kommer mystiken in.
Kan jag finna en kravlös grundmelodi i mitt liv? Den föder tacksamhet.
Jag behöver inte bevisa mig, mitt värde ligger inte i vad jag gör, vad jag kan, min visdom.
Läkande lek. Vilken liten rolig ordlek. Läkande lätt. Se där en liten ordvändning för att inte säga ordvrängning.
Att tillåta varandra. Att låta varandra. Att tåla varandra. Att förlåta varandra.
Man måste inte vara den som hjälper, den som förstår, den som lever sig in i andras situation. I oavsiktligheten finns läkedom.
Att vara tillsammans utan avsikter. Att vila ut, att andas ut. Andas in atmosfär, lyssnande, seende.
Ha tid för det som är.
Ett stort TACK till avsändaren.
Vi kan leka med ord och ord kan läka.
Vi kan leka med varandra och läka varandras sår.
Så blir vi hela.
Kommentera