Sitter med en kaffekopp vid min sida. Och med orden ur Julia Camerons bok Låt din kreativitet flöda framför ögonen.
När vi erkänner att vi älskar något eller någon, älskar vi också oss själva. Vi bekräftar: ”Det är jag som älskar det här.” Detta ”jag” är ”ögat” där kärleken bor. En del av det kreativa synsättet är att låta oss själva se vad vi älskar. Genom att älska på detta sätt lider vi aldrig av oåtergäldad kärlek. Kärleken blir sin egen belöning. Vad jag älskar hos dig, är de delar av dig som jag finner hos mig. Jag skulle säga att om du vill bli en konstnär, bli en älskare. Älskare älskar specifikt: hennes vackra hals; de rödsvarta håren på hans överarm…
…den beska smaken av mörkrostat kaffe.
Älskar…
…kärleken som en spegel; Vad jag älskar hos dig, är de delar av dig som jag finner hos mig.
Den spegeln bär vi alla med oss. Om vi bara kommer ihåg att titta i den.
Besk som det mörka kaffet? Nej, aromatisk och med en djup smak som dröjer sig kvar…länge.