Satt i går kväll vid middagsbordet och avnjöt en god måltid då en insikt sakta växte fram.
Det här sedan jag tidigare på dagen hade kollat på möjligheten att resa i dessa tider av coronavirus, och fick via gränsbevakningen fram att det för en privatperson med finländskt medborgarskap inte är möjligt att lämna det land som kallas Finland i dag. Såvida man inte har väldigt goda skäl, som arbete eller begravning eller dylikt.
Den insikt som växte fram ur det här var att det i praktiken betyder att finländska medborgare hålls som gisslan av landets regering, i och med att man inte har rätt att resa ut ur landet.
I USA har man i åratal byggt på en mur för att stoppa människor från ett visst håll att komma in i landet, i Finland byggde man på nolltid en mur, låt vara en osynlig sådan, för att stoppa människor från att lämna landet.
Det torde till exempel vara helt okej för en finländsk medborgare att resa in i grannlandet Sverige i dag, haken är bara den att man inte får resa ut ur Finland.
Att det i övrigt finns många länder man inte kan resa till dessa dagar är en annan sak, det här handlar om rätten att resa ut ur landet och den är stoppad för de flesta i dag.
Det sätter dagens finländare i en liknande situation som medborgarna i öststatsländerna befann sig i under Sovjettiden.
Det här visar också hur oerhört snabbt och lätt det går att frånta människor friheter deras förfäder kämpade för men som de själva börjat ta för självklara, och det utan att de ens reagerar. Så fungerar det i ett system där människorna lagt makten och ansvaret över sitt liv och sin tillvaro i händerna på ett fåtal individer.
Jag brukar ibland tänka att jag hunnit med mycket så här långt under jordelivet, men jag har aldrig suttit inne. I dag befinner jag mig, tillsammans med den stora majoriteten finländare, i praktiken fysiskt i ett fängelse kallat Finland.
Det här bara som konstaterande av faktum.
Kommentera