(Bilder igen på facebook då uppladdningen fortfarande strular)
I en korsning i en liten by i dag stod en äldre man och ansåg att jag borde vika av till vänster och besöka byns iglesia (kyrka). Den var abierto (öppen).
Jag svarade gracias (tack) och fortsatte längs vandringsleden till höger.
I så gott som varje by längs leden här i Spanien finns det åtminstone två instanser, en kyrka och en bar (även om åtminstone en del av barerna stängt för säsongen).
Båda har sina besökare, och båda är gudomliga på sitt sätt. Barerna ändå kanske i större grad. Det är mera livfullt på dessa, och vad är gudomlighet om inte livfullhet.
För min del lockar barerna mera. De är som små andningshål under vandringen. Kyrkorna kan jag framförallt beundra för det hantverk som krävts för att uppföra dem. Byggnadskonst är också en konstform.
Barerna är en orsak till att den här spanska delen av vandringen är i min smak.
Det är sällan särskilt långt mellan orterna, och man kan ta paus då man vill. Inte för att jag tar särskilt många pauser per dag, men möjligheten finns ändå där.
Egentligen kan man se den här vandringsleden som en förlängd söndagspromenad.
Orterna ligger som sagt var oftast nära varandra, och det finns olika former av service tillgängligt.
Det är dessutom sällan särskilt krävande vandring.
Fast det är klart, om man är otränad och och börjar göra dagspass på 20-25 kilometer blir det en utmaning som tar på kroppen.
Det är ändå inget man behöver göra, utan man bestämmer själv hur man lägger upp det.
Jag har för min del inget behov av att göra någon extremvandring, även om någon kan anse den nuvarande vandringen som något extrem, utan det ska helst vara sådär lagom bekvämt och njutningsfullt.
Därför skulle jag mycket väl kunna tänka mig att återvända hit till Spanien, kanske med en kamera som sällskap.
Och lite tidigare på året. Det har varit småkyligt igen i dag, dock mindre dimma och regn än i går.
Dagens etapp har gått genom flera små bondbyar, de flesta utan synbara nann, samt den något större staden Sarria till Portomarin, där kvällen och natten tillbringas.
Efter flera dagar genom nästan ökenlandskap kantas vandringen nu av träd och annan växtlighet, vilket betyder att vi vandrare igen får njuta av fågelsång.