Vi är bjudna på
mask(erad)bal
med hela världen som sal.
Tacka ja, tacka nej?
En del har inget val.
Vem har skickat inbjudan?
Är det våra vänner
…någon vi känner?
Vi kan gå med på denna bal
dölja vårt ansikte bakom en sjal
i olika mönster
men ögonen kvarstår som fönster,
fönster vilka inte kan dölja
det osäkra barnet inuti
detta etui
vi kallar jag med vårt namn
i ett desperat försök att finna en trygg hamn.
Vi har gjort hela livet till en maskerad
där vi går i parad
som robotar på rad,
följande varandra
och andra.
Men vi kan inte gömma oss bakom masker och vackra tal
för verkligheten själv är en bal
i en oändligt och evigt öppen sal
där vi inte behöver någon sjal
utan kan vara öppna som den vi är
precis nu och här.
Det är en inbjudan från livet självt
till var och en av oss.
Tacka ja, tacka nej?
Det är vårt val.