Det är val i Tyskland om en knapp månad.
Det här kommer det dagliga påminnelser om då vandringen kantas av affischer med smilande ansikten åtföljda av allehanda klyschor.
En reflektion som fötts ur det här är att ett samhälle som sätter sin tillit till politik och politiker är dömt att gå sin undergång till mötes.
Det är ett ofrånkomligt faktum. Det är bara en fråga om tid när det sker.
Därför att politik sår splittring, och där man sår splittring kan en hållbar gemenskap helt enkelt inte gro.
Det måste finnas ett verkligt ledarskap, en helhetsyn, en djup förståelse och inkluderande för att skapa en hållbar gemenskap.
Människan kan skapa all världens lagar, men det är livets lagar som styr hela existensen, inklusive vår tillvaro. Det är alltså livets lagar vi i första hand bör bli bekanta med och följa. De är de eviga lagarna.
Att vi skördar vad vi sår är en av dessa lagar.
Vi kan likna vår tillvaro vid en trädgård, och det är vi själva som är trädgårdsmästare i den här tillvaron.
Många människor väljer ändå att låta andra sköta sin trädgård, och då får man det resultat man får. Det är i allmänhet de här människorna som klagar mest.
Ingen annan kan sköta vår trädgård, och ingen annan människa, politiker eller inte, kan ha mera makt över vår tillvaro än vi tillåter.
Den dagen vi besluter oss för att ta makten över vår tillvaro i våra egna händer blir den politiska makten impotent.
Det är så enkelt.
Vandringen har i dag gått från Göttingen till Dransfeld, vidare via en liten väg över Scheden till en skog utanför Hann.Münden. Där är tältet nu uppslaget, och vandraren nedsittande.
En rättelse från i går. Skrev att jag ska följa floden Fulda till orten Fulda från Hann.Münden, men orten med namnet ligger avsevärt längre söderut än jag trodde. Det var en markering för floden på kartan jag tog för orten.
Nåja, det har ingen större betydelse.
Bis morgen! Tills i morgon!