En människa är borta
och plötsligt är det som om vi skulle vakna upp och inse;
hoppsan, nu finns inte den här människan bland oss längre.
Den här människan som vi tagit så för givet.
Och jag som hade så mycket osagt.
Säg det du har att säga, ge ditt budskap medan människan ännu finns här, skriver Frank Herbert Sweet i dikten Innan det är för sent.
Om du har ett ömsint budskap
eller ett kärleksfullt ord att säga
vänta inte tills du glömt det
utan viska det i dag.
Det ömsinta ordet outtalat
brevet som aldrig sändes
de sedan länge glömda budskapen
rikedomen av oanvänd kärlek.
Av dessa brister en del hjärtan
På dessa väntar några älskade
så visa dem att du bryr dig om dem
innan det är för sent.
Vad är det för vits att komma med blommor och vänliga ord efter att en människa är borta?
Åt vem ger vi blommorna och de vänliga orden? Åt vårt dåliga samvete?
För människan vi säger att vi ger dem åt finns inte här längre.
Ge en människa blommor, vänliga ord, ett brev, ett leende, uppmärksamhet, uppskattning medan hon lever.
Medan det ännu finns tid.