Den ändrade riktningen på vandringen har fört mig in i något slags omställningsskede.
Har tillbringat dagen i Le Puy med at försöka sätta mig in lite i vad förändringen innebär rent praktiskt, och haft god hjälp av Martin från England, en rutinerad vandrare som bor i samma rum och som kommit med många tips.
Det är inte bara riktningen som ändras, utan också förutsättningarna.
Grunden är ju fortfarande densamma, vandrandet, men det är saker och ting runt omkring som förändras.
Bland annat finns det längs leden övernattningsställen specialiserade på vandrare, och även om de här kanske behöver bokas på förhand, i alla fall i Frankrike, erbjuder de en form av trygghet.
Det råder lite delade meningar om behovet att boka på förhand den här tiden på året då det är färre vandrare, men jag har hur som helst bokat för i morgon kväll.
Det här betyder också att jag kan sätta större fokus på vandrandet, och inte behöver sätta lika mycket energi på övernattningen.
Jag skrev häromdagen om att kunna ta del av både det vilda och det bekväma, och vandringsleden är ett steg i den riktningen.
Nu vet jag ju inte hur det blir förrän jag är på väg, men det kan mycket väl vara så att det här för mig närmare naturen i och med att leden går genom natursköna områden och jag kan sätta mera energi på att ta del av dessa.
Det har gått ganska snabbt med den här förändringen, och just nu känns det nytt och lite förvirrande så det ska bli skönt att komma igång i morgon och få leva sig in i den ”nya” vandringen.
Just nu är det ändå omställningen, förberedelse och väntan, som gäller, och det är också en del av det hela.
Som konstaterats så många gånger förr; allt har sin tid.