Det har varit tyst här på bloggen ett tag, och jag vet inte hur det blir framöver
…det är den här månaden 12 år sedan jag publicerade det första inlägget här, och det sägs att saker och ting går i cykler på 12 år, så kanske det är dags för något annat
…och det finns redan alldeles tillräckligt många ord och texter i den här världen, vad vi behöver är inte fler texter, utan vi behöver hitta den medvetenhet, den verklighet, som finns bortom orden.
Så vi se hur det blir, det bästa är att låta saker och ting ske som de vill ske; så antingen blir det fler texter här eller så blir det inte.
Just nu blir det i alla fall så här;
Världen är inne i en stor omvandling har jag skrivit ett antal gånger de senaste två åren
…vilket i praktiken innebär att den omgivning vi lever i genomgår en omvandling
…det gamla systemet håller på braka samman.
En del säger att vi är på väg från mörker till ljus
…och i ett par av de senaste texterna har jag nämnt sådant som en ny gyllene tidsålder och Jorden som ett paradis.
Det betyder inte att allt kommer att bli frid och fröjd och falleralla.
För även om de yttre demonerna i världen kommer bort har vi fortfarande kvar våra inre demoner att handskas med.
I själva verket är vi sannolikt på väg från en illusion till en annan.
Att omgivningen förändras betyder inte nödvändigtvis att vi förändras
…i varje fall inte förändras i grunden, det som händer är att våra illusioner förändras, vi går från att följa en uppsättning idéer och koncept till att följa en annan uppsättning idéer och koncept.
Därför att vår uppmärksamhet ligger på världen, och vi glömmer vem det är som ser världen, nämligen vi själva
…det är vi själva som är grunden för vår uppfattning om världen.
Världen i sig själv är en illusion
…eller kan någon ta och visa upp världen, och säga; här är den?
Det är klart att det händer hela tiden saker och ting i vår omgivning och i vår egen tillvaro, men vår uppfattning om det grundas hos oss själva, och det vi kallar världen är en skapelse av idéer, koncept och fantasier, allt format i vår tankevärld, där vi alla lever i vår egen värld
…och i dessa tankevärldar kan vi aldrig verkligen mötas, lika lite som vi kan mötas i våra nattliga drömmar, vi kan bara splittras
…vilket vi ser, inte bara i form av krig och internationella konflikter, utan lika tydligt i att vi hamnar i konflikter med medlemmar av vår egen familj, för att inte tala om med släkt och grannar (och om inte i konflikter så i alla fall i meningsskiljaktigheter).
Allt det här för att vi bygger vår tillvaro på idéer, koncept och fantasier.
En verklig omvandling av oss själva kan inte komma någon annanstans ifrån än inifrån oss själva.
Allt det som förändras är illusioner, det kommer och går, men det finns någonting bortom det föränderliga, något som är detsamma alltid
…något som gör att det som var sant för tiotusen år sedan är sant i dag och kommer att vara sant om tiotusen år.
Det är en plats som finns inom oss
…en plats som är gemensam för oss alla, oberoende av var på jorden vi lever, eller hur vår livssituation ser ut
…men det är en plats få är medvetna om trots att den alltid är här där vi är.
Det är här vi kan mötas, bortom världen, bortom alla idéer och koncept, bortom illusioner
…det är den källa ur vilken vi alla kommer, och den är densamma nu och i all evighet.
Det är här vi kan finna trygghet när världen är turbulent, och det är här vi kan se och förstå vad som händer och sker, för det här är den sanna kunskapens källa.
Det är först när vi känner den här platsen vi kan känna världen, och allt annat
…och det är från den här platsen vi kan kommunicera med varandra, i ord eller genom andra uttrycksformer.
——-
Besök gärna också Watcher on the Hill på Telegram.