Människan kan ibland locka fram de mest underbara dofter som ligger dolda i naturen.
Någon slår gräs utanför vandrarhemmet, och aromen av nyslaget gräs fyller rummet.
Häromdagen gick vandringen förbi en åker som en man höll på att plöja med traktor, och doften av nybrukad jord fyllde luften.
En annan arom som ibland fyller luften är doften av dynga från någon ladugård. En del kanske kan ha svårt att uppskatta den aromen, men jämfört med hur det luktar på en parfymavdelning i ett varuhus är den rena himmelriket.
Dessutom är det en av de mest naturliga dofter man kan tänka sig.
——
Den där kompassen kunde vara bra att ha ibland. Google maps ledde mig in på en skogsväg för den största delen av dagens etapp.
Skogsvägar är förrädiska. Plötsligt står man framför två vägar som går åt nästan samma håll. Då ska man försöka avgöra vilken som är rätt.
Som vi konstaterade med Åsa i Bodenfelde har jag tydligen gått rätt det mesta av tiden eftersom jag hade tagit mig så långt. Jag kom rätt i dag med, men det blev 5-6 kilometer extra vandring utöver de officiella 22 kilometrarna.
Med hänvisning till gårdagens inlägg får jag väl säga att Gud ledde mig rätt i dag igen.
Morgondagen bjuder på en lång sträcka, men kortare vandring. Ska till Homburg och dit är det cirka 50 kilometer, så jag har beslutat mig för att vandra till Kaiserslautern och ta tåget därifrån.
I dag vill jag fira naturens alla underbara dofter. Gå ut i naturen och låt aromerna fylla dina näsborrar.