Det är intressant att se hur politiken förändrar människor.
Och det är aldrig en förändring i positiv riktning.
Makt har en tendens att locka fram de sämsta sidorna hos en människa.
Någon kan gå in i politiken med de bästa intentioner, men fångas man i systemets garn kommer man snart att bli lik de andra branschen.
Det är som det sägs, att som man umgås blir man.
Kommer det någon ny frisk typ in i politiken är det bara att ge honom eller henne en maktposition, den må sedan vara hur obetydlig som helst, och personen ifråga kommer snabbt att anpassa sig till systemet och börja sträva uppåt.
För när en person fått en maktposition tar fåfängan över, och den övervinner (nästan) alltid viljan till förändring.
Det är den destruktiva makten.
Sedan finns den kreativa makten.
Det är när vi tar makten över oss själva, utan minsta intresse att försöka utöva makt över andra.
När vi accepterar oss själva som vi är, och accepterar att andra är som de är.
Det är den makten som får oss att förändras i positiv riktning.
Kommentera