Ett citat från ett par dagar tillbaka får fungera som utgångspunkt för den här texten;
Välsignade är de konstiga människorna: poeter, missanpassade, författare, mystiker, målare, trubadurer; för de lär oss att se världen genom annorlunda ögon.
VÅGA VERKLIGHETEN LEVNADSKONST OCH LEKFULLHET
Tidlösa texter för icke-tänkare
…att läsa med hjärtat, inte med huvudet.
Försök inte förstå, låt det bara sjunka in. I lättsamhet och glädje.
En ny bok, MÖJLIGHETERNAS VÄG, med texter från FramStegen har utkommit i november 2019.
Från tidigare finns boken PÅ VANDRING TILL VÄRLDENS ÄNDE om en vandring genom Europa samt sidoboken VYER FRÅN VÄGEN med bilder från vandringen.
Klicka på bilden ovan och läs mer.
Där finns även uppgifter om de två andra böckerna baserade på texter från FramStegen HELT PERFEKT (2017) och DET BARA HÄNDER (2016).
Böckerna finns på bokhandlar och en del andra ställen men kan även beställas direkt från mig via e-post tom.sorhannus@gmail.com.
En blogg som utforskar, upplever, uttrycker, observerar…och delar.
Bloggen drivs av mig, Tom Sörhannus, en helt vanlig gränslös och tidlös individ som vandrar genom livet med kroppen på jorden och själen i universum.
M | T | O | T | F | L | S |
---|---|---|---|---|---|---|
« jan | ||||||
1 | 2 | 3 | ||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
Ett citat från ett par dagar tillbaka får fungera som utgångspunkt för den här texten;
Välsignade är de konstiga människorna: poeter, missanpassade, författare, mystiker, målare, trubadurer; för de lär oss att se världen genom annorlunda ögon.
– Jacob Nordby
Alla dessa konstiga människor kan kallas konstnärer.
Det här är inte en grupp människor, det är en mångfald av individer.
Många anser att konstnärskap är något udda och onödigt, och ja, udda kan det anses i en värld som lever på ytan men konstnärskap är en absolut nödvändighet.
Konst är förknippat med känslor och kärlek, och det är genom dem vi kan nå verklighetens djupare dimensioner.
Det är genom konsten och kärleken vi kan se det vackra och det sköna, det själsliga. De är förenande krafter.
Tankarna och logiken är ytliga. De är splittrande krafter, och leder till grupperingar, vi och de, rätt och fel, och vidare till konflikter.
Det är precis som Karlsson på taket sa;
Det är en världslig sak.
De är världsliga saker, och tillhör verklighetens ytliga dimensioner.
För att förstå det världsliga kan tankarna och logiken vara till hjälp, men för att förstå livets djupare dimensioner behöver vi konsten;
behöver vi de konstiga människorna: poeterna, de missanpassade, författarna, mystikerna, målarna, trubadurerna;
de som lär oss att se världen genom annorlunda ögon.
Om vi vill få en planta att slå ut i blom, vad måste vi då göra?
Jo, vi måste ge den vatten och näring. Och vilken del av plantan är det som vi ger vattnet och näringen åt? Jo, rötterna.
Det är de osynliga rötterna, vilka växer under jorden som ger förutsättning för en planta att blomstra.
På samma sätt är det med oss människor. Det bor en planta även i oss, och för att få den plantan att slå ut i blom behöver vi vattna och ge näring åt våra rötter.
Precis som växtens rötter är dolda under jorden finns även människans rötter i det fördolda.
Vi tror ofta att våra rötter ligger i generna och släkten eller i en geografisk plats eller liknande, men det är ytliga rötter. De har sin funktion, men tror vi att de är våra enda rötter kommer vi att förbli mycket ostadiga plantor, och väldigt utsatta för de stormar och andra fenomen som är ofrånkomliga i det mänskliga livet. De här är vad vi kan kalla våra kroppsliga rötter.
Vi har också själsliga rötter, vilka växer i livet självt och därför kan gå mycket, mycket djupare. Det är de här rötterna som ger oss stabilitet i tillvaron, därför att de förankrar oss i existensens mylla.
Ju mera vi vattnar och ger näring åt våra själsliga rötter desto djupare går de, och desto stabilare blir vår tillvaro.
En dag, om vi vårdar dessa rötter väl, kan de få den inre plantan i oss att slå ut i blom.
Att få den här blomman inom oss att blomstra, och sedan dela med oss av dess skönhet och doft är vår sanna uppgift.
Ett par av de senaste texterna har handlat om hjärtat, och det kan kanske vara på plats med ett förtydligande av vad som avses.
Att vi ska låta hjärtat vara med i vårt tänkande betyder inte att vi ska låta känslorna ta över.
Känslorna finns där och får vara där, men de kan vara lika ytliga och förvirrande som tankarna, och leda oss lika vilse om vi låter dem ta över oss helt.
Hjärtat här handlar inte om känslorna, och inte heller om det organ med samma namn som finns i bröstet och pumpar runt blodet i vår kropp.
Det handlar i stället om något djupare inom oss, det finns ett djup som ligger i bröst-magtrakten, det vill säga i hjärtat, eller centrum, av vår kropp, och det är där vårt verkliga liv har sin bas.
Vi kan kalla det kärlekens källa.
För kärleken är grunden till allt, och när vi har kontakt med denna källa inom oss är hjärtat, kärleken, vår ledstjärna i livet.
Det är bara det att vi är så omedvetna om den här källan, och därför så sällan har kontakt med den.
Hur vidsträckt din kunskap än är, om du behåller ditt ego förblir du i okunskap.
– Mooji
Visdom är inget vi kan läsa oss till. Det är något vi föds med och som slår ut i blom beroende på hur medvetna och närvarande vi är i livet.
Visdomens hav är stort och oändligt, omfattar hela existensen.
Ändå är visdom inget stort och krångligt, utan snarare litet och enkelt. Det är att vara uppmärksam i vardagen och verkligheten.
Vi befinner oss alla, hela tiden, i visdomens hav. Frågan är bara om vi är medvetna om det eller inte. Livet pågår ständigt både omkring oss och inne i oss.
De citat som finns på den här bloggen är inte slumpmässigt valda, utan de är sådana citat som överensstämmer med min egen upplevelse av livet.
Och de egna texterna föds ur eller inspireras av just den upplevelsen det innebär att leva i visdomens hav.
Pure Line theme by Theme4Press • Powered by WordPress FramStegen Levnadskonst och lekfullhet