Det finns ett ordspråk som säger att vi inte kan se skogen för alla träd.
Fast egentligen borde det kanske vara tvärtom, att vi inte kan se träden för all skog.
I den meningen att vi ser skogen, men vi ser inte de enskilda träden.
Det här leder in på ett spår jag egentligen inte alls var på väg in på, så jag viker av från det här och går kanske in på det spåret en annan dag.
I stället ska jag fortsätta på det spår jag var på väg mot.
Det är lätt att fastna i ord. Kom på mig själv med att sitta fast i orden, antingen för att jag skriver något, läser något, pratar eller lyssnar eller så är det rösten i huvudet som malar på.
Det är här vi kommer in på träden och skogen.
Därför att orden förhindrar oss att uppleva verkligheten. Vi kan inte se verkligheten för alla ord.
Så fort vi sätter ord på något vi ser, hör eller på annat sätt uppfattar, det kan vara något så enkelt som att se en fågel som landar i en buske, bygger vi en mur mot det. En mur mot verkligheten.
Varför är det så svårt att bara iaktta och låta saker och ting vara som de är, utan den tvångsmässiga vanan att sätta ord på, i praktiken döma eller bedöma, allt?
Det finns få saker, om ens några, som om de inte kan uttryckas på ett äkta sätt utan ord, inte heller kan uttryckas på ett äkta sätt med ord. Det ordlösa säger mera än orden, om vi har förmågan att uppfatta det.
Det är för övrigt en omöjlighet att uppleva något eller någon, en händelse, en människa, eller vad som helst, helt och fullt och samtidigt använda ord.
Den verkliga verkligheten finns bortom orden. Den är en direkt upplevelse av det som är här och nu.
Ord kan beskriva upplevelser av sådant som varit eller drömmar om framtiden, och kanske en del annat, men de kan inte beskriva den verkliga verkligheten.
Den kan endast upplevas i ett direkt möte med den här stunden som den är, med ord kan vi enbart bygga någonting omkring den.
Men det är det sistnämnda vi gör, vi bygger murar av ord kring verkligheten. Vi försöker beskriva verkligheten i stället för att leva den.
Det här är mentala murar som vi endast kan undvika genom att bli medvetna om att vi bygger dem.
Ord har naturligtvis sin plats i vår tillvaro, men vi behöver bli medvetna om vad de är, så att vi inte fastnar i dem och tror att de är vår verklighet.
Verkligheten är vår upplevelse av det som är, innan vi bygger en mur av ord kring det.