Om vi ser på världen i dag kan vi se att det pågår en kamp mellan det goda och det onda.
Det är ingen ny kamp, utan en kamp som människor utkämpat under lång tid, över generationer och över tidsperioder.
Den är kanske inte lika gammal som människan själv, men lika gammal som mänskliga värderingar.
För gott och ont är mänskliga värderingar, och existerar endast inom mänskligheten.
Ofta innebär den en uppdelning i oss, de goda, och de andra, de onda.
En sådan uppdelning visar inget annat än att vi inte känner oss själva, därför att godhet och ondska inte följer vare sig geografiska, kulturella eller religiösa gränser.
De följer människan. Vi kan säga att det finns ondska i världen, men ondskan finns inte i världen, den finns hos människan. Vi bör vara medvetna om att det vi kallar gott och ont finns hos oss alla.
Den som påstår sig vara godheten själv, och aldrig göra något illa eller tänka onda tankar, ägnar sig antingen åt självbedrägeri eller är oärlig. Det finns människor som nått en högre nivå av vad vi kan kalla godhet, men dessa är ännu så länge ganska få.
Sedan hur godheten och ondskan kommer till uttryck hos var och en är en annan sak. För de flesta tar de sig inte extrema uttryck, men hos en del gör de det.
Vi kan se på hur vi svarar på våld och ondska som människor begår. Ofta är vårt svar att möta våld och ondska med samma medel, därför att vi ser våldet och ondskan som finns därute men inte våldet och ondskan som finns inom oss själva. Det gör att vi sätter oss på samma nivå som de vi fördömer. Det gäller även om svaret är enbart verbalt, för det vi kan tänka kan vi också utföra. Det krävs bara de rätta omständigheterna så kan vi gå från ord till handling.
När vi möter våld och ondska med våld och ondska skapar vi mera våld och ondska. Det är en väldigt enkel ekvation.
Det här är en matematisk formel som människan använt sig av i århundraden, ja i årtusenden, och med samma resultat. Vi borde kunna den vid det här laget.
Vill vi ha ett annat resultat måste vi ändra på formeln, vi måste inse att om vi vill ha fred och trygghet som resultat kan vi inte använda våld och ondska som medel för att motverka våld och ondska.
Det vi behöver är fler möten mellan människor, över gränser, för det är i mötet vi kan lära känna varandra. Framförallt behöver vi mera medvetenhet, först och främst medvetenhet om oss själva, och insikten om vad det innebär att vara människa, något vi delar med alla andra människor, och att vi delar den här jorden, den här pyttelilla platsen i universum, tillsammans.
En sådan medvetenhet för oss bortom kampen mellan gott och ont, till insikten om vår gemenskap.
Vi är på väg ditåt, människan blir allt mera medveten, även om det också finns starka krafter som drar åt andra hållet. Vi är fortfarande bara i början av den här utvecklingen mot mera medvetenhet, men den är ofrånkomlig därför att livet alltid strävar framåt, mot högre höjder och den mänskliga medvetenheten är ett sätt för livet att nå högre.
Det är en väg fylld av utmaningar, mycket mörker och mycket rädsla, men människan är som en växt, vi har många utmaningar att gå genom från frö till utvecklad planta, men när vi kommit över ytan dras vi mot ljuset.
Det finns de som tror att människan håller på att ta livet av sig själv, men varför skulle livet, med all sin intelligens, skapa en varelse vars enda syfte är att utrota sig själv?
En person sa häromdagen att mänskligheten är en fallande stjärna.
Jag svarade; nej, mänskligheten är en stigande stjärna.
Vi är på väg uppåt, och har ännu knappast ens nått horisonten, men en dag ska vi nå zenit och göra jorden till en lysande planet i universum.