För att fortsätta på det här med självinsikt från tidigare texter.
Vi människor sätter så mycket fokus på världen, och vill ha kunskap och information om allt möjligt
…men vi vet ju inte ens vem vi själva är.
Hur ska vi kunna förstå världen och all kunskap och information, för att inte tala om propagandan, om vi inte förstår oss själva?
Vem inser den oändlighet och gränslöshet vi bär inom oss?
Jag har någon gång skrivit att en människa skulle kunna ägna hela sitt liv åt att studera sig själv och ändå inte bli fullärd under en livstid.
Det här budskapet kom förbi häromdagen, jag vet inte vem som uttryckt det men det är inte det viktiga, utan innehållet;
Så fort du är född ges du ett namn, en religion, en nationalitet och en ras. Du spenderar resten av ditt liv med att försvara en fiktiv verklighet.
Vi kommer alla hit som fria och fräscha varelser, givna livet av en större kraft
…men så fort vi anlänt sätter man etiketter på oss, vi ges ett namn, en religion, en nationalitet, en ras och så vidare, och placeras i ett fack, och så tror både vi själva och andra att vi är den här personen med alla sina tillhörigheter
…en föreställning vi kan spendera väldigt mycket tid och energi på att försvara.
Det är en fiktiv verklighet
…för vi är ingen av dessa etiketter.
Vi är inte ens vårt namn, hur mycket vi än omhuldar det och identifierar oss med det
…vårt namn är en praktisk grej i det världsliga, men det är givet oss av andra, och det är inte den vi är.
Att vi lever och finns till betyder att vi är godkända av livet självt, det är det sanna, om andra människor godkänner oss eller inte är irrelevant. Vem är de att godkänna oss eller inte? De som inte ens känner eller godkänner sig själva. För en människa som känner och godkänner sig själv dömer och bedömer inte andra människor.
Den människan vet att vi alla är uttryck för samma kraft, bara i olika skepnad, och att ingen är högre, ingen lägre. Allt sådant är bara påhitt.
Och vi är inte bara godkända av livet, vi är själva livet. Hur skulle vi kunna vara något annat, för vi är inte separata eller isolerade från livet, vi är det
…och det betyder att det alltid finns mera att utforska och upptäcka om vem vi är.
Det tar aldrig slut
…men vi är så upptagna av vår lilla personliga värld att vi aldrig ens börjar undersöka om det finns något mera än det.
För att låna ett annat citat;
Vad som fascinerar mig är att knappt någon förundras över vad vi egentligen gör på den här planeten. De flesta har accepterat cykeln med arbete-mat-underhållning-sömn som livet, och har ingen önskan om en djupare förståelse för vårt syfte i det här universum.
Vi vill så gärna söka trygghet i det personliga och det bekanta, och i att göra som andra och passa in
…men det är en fiktiv trygghet.
Livet är gränslöst och tidlöst, och sålunda är vi det också
…det är det verkliga.
Men vi har gjort det verkliga till fantasi
…och våra föreställningar till verklighet.
Det sägs att människan är skapad till Guds avbild
…men vi beter oss som Guds avfällingar.
Som vi behandlar varandra, och det övriga livet, är frågan om vi ens kan kallas människor
…speciellt då vi ofta till och med förnekar det gudomliga, vilket är detsamma som att förneka oss själva och den vi verkligen är
…för hur skulle allt det här livet och vi själva kunna existera om det inte var för en högre kraft och intelligens?
Vi lever i en tid där människan förvirrat och förirrat sig så långt bort från den hon är, från det naturliga att vi håller på att ta kål på oss själva
…för utan insikt om den högre intelligensen kommer vi att leva i okunskap, ja i ren dumhet
…vilket inte minst syns i att vi sätter vår tillit till allehanda mänskliga maktstrebers, teknokrater och psykopater i olika former och tror att teknologin ska kunna ersätta det naturliga, vilket är ren självdestruktivitet.
Teknologin är ett utmärkt verktyg, men som ett komplement till det naturliga, inte som ersättare av det. När det gäller mat, hälsa och så vidare kommer naturen alltid i första hand, och kan kompletteras med teknologi där så är lämpligt
…och teknologin kan ersätta en del mänskliga arbeten, men den kan inte ersätta oss själva, och det levande, även om det är teknokraternas dröm.
Ju mera vi sätter vår tillit till den artificiella intelligensen och förtränger den naturliga intelligensen desto dummare blir vi.
Vår egen intelligens är vida överlägsen den artificiella intelligensen, ja inte alltid i det automatiska och beräknande men i det verkliga, i det levande, i det medvetna.
Självinsikt innebär att våga gå bortom definitioner och förklaringar
…och det har inget med själviskhet att göra, utan innebär insikten att vårt hem, vår trygghet, vår harmoni finns hos oss själva, ingen annanstans.
Det är bortom förklaringar, för inga ord kan förklara vem vi verkligen är.
——-
Besök gärna Watcher on the Hill på Telegram, för delningar från både det fiktiva och det verkliga.