Vi är bra konstiga vi människor.
Vi säger att nöden har ingen lag då vi är nödiga, och vi kan till och med känna sympati med en person som har skriande sådana behov.
Därför att vi känner igen oss i upplevelsen.
Men då våra medmänniskor är i verklig nöd skapar vi en uppsjö av lagar för att avskärma dem från oss.
Därför att vi aldrig själva upplevt verklig nöd.
Den verkliga nöden låter sig ändå inte avfärdas med lagar, den finns kvar där hur många lagar vi än stiftar.
Det som behövs för att lindra verklig nöd är sådant som medkänsla och förståelse.
Vi kan inte gå in i en annan människas upplevelse av någonting, och vi kan inte heller förstå något innan vi själva gått genom det, men på ett sätt kan vi ändå förstå.
Vi kan förstå därför att vi bär hela arvet av mänsklig smärta inom oss, liksom vi också bär hela arvet av mänsklig glädje inom oss. Det är därför vi kan känna igen oss i både andra människors smärta och glädje.
Den smärta vi ser i andra människor finns naturligtvis därute hos de andra, men den finns också här inne hos oss själva. Det är därför vi kan känna igen den.
Så det är inte så mycket det att vi inte kan förstå människors nöd och smärta, det är mera att vi inte vill förstå. Det gör ont att bli medveten om smärtan. Därför vänder vi oss hellre bort än möter nöden och smärtan hos andra, men vi kan inte fly den smärta som väcks inom oss då vi ser den hos andra. Den finns där någonstans inom oss och påverkar oss, även om vi försöker ignorera den.
Det är viktigt att vi blir medvetna om den här smärtan inom oss, för annars riskerar den att ta sig destruktiva uttryck. Omedveten smärta ligger bakom det mesta elände som finns här i världen.
Att bli medveten om smärtan betyder inte att vi ska låta oss dras in i den, det sätter bara oss själva i nöd. Vi hjälper inte en drunknande genom att själva kasta oss i vattnet, om vi inte kan simma. Då bara fördubblar vi nöden.
Och vad världen behöver är inte fler människor i nöd, utan fler människor med medkänsla och förståelse. Då minskar nöden av sig själv.
Ingen mänsklig lag kan få bort människors nöd, men det betyder inte att det saknas en lag för att lindra nöden. Den lagen heter kärlekens lag, och innehåller insikten om att vi alla är delar av samma mänsklighet.
Varje enskild mänsklig upplevelse är individuell, men upplevelsen av att vara människa är universell.