Fick i morse säga Auf wiedersehen Deutschland och Salut France. På återseende Tyskland och hej Frankrike.
Nytt land, men ändå är mycket likt. En stor del av dagens vandring till Mulhouse gick längs en cykelled som följde en skogsväg, och det var ingen skillnad mot en skogsväg i Tyskland.
Det är väl närmast språket människorna talar som är ganska olika.
Diskuterade med värdinnan för senaste natts pensionat i morse, och har också kollat en del på nätet och det verkar vara svårare att hitta övernattningar i Frankrike.
Det har fått mig att fundera över alternativ för vandringen och det kan bli någon förändring, men inget är klart ännu.
Det är klart att jag kunde återgå till tältet, men det känns inte riktigt aktuellt.
På kampanjsidan skriver jag att det här inte är någon vildmarksvandring, och att jag kommer att ta del av bekvämligheter längs vägen.
Det är inte så att jag måste välja antingen bara naturens vildhet eller bara tätorternas och städernas bekvämlighet.
Livet handlar inte om antingen eller, det handlar om både och.
Det är motpolerna som framhäver varandra, utan ondska skulle vi inte veta vad godhet är, utan kyla skulle vi inte veta vad värme är, utan mörker skulle vi inte veta vad ljus är.
Motpolerna kompletterar varandra.
Så jag väljer både vildheten och bekvämligheten, även om det knappast kan kallas särskilt vilt där jag går.
Naturen har ändå sin vildhet överallt.
För att låta fortsättningen av vandringen mogna har jag bokat en extra natt här på auberge de jeunesse (ungdomshärbä
rget) i Mulhouse, vilket betyder att jag stannar här i stan i morgon.