Ur tystnaden hörs svanarnas rop på en åker
småfåglarnas kvitter i träden.
I tystnad glittrar solens strålar
mellan träden
över det obebodda gamla trähuset
som en sagovärld.
Tyst har det varit här på bloggen en tid
tusen steg har den tagit
det här är det tusen trettonde.
Alla har på något sätt fört framåt, varit FramSteg
fört hit, till den här stunden.
Har kommit till en korsning
det är dags att välja riktning för nästa steg.
Stanna upp och låta tystnaden visa vägen.
Och vem finner jag där i tystnaden?
Mig själv
den enda som kan ta det nästa steget
framåt.
Vart det bär får vi se.
Vägen visar vägen bara vi börjar gå.