Det finns en enda människa som kommer att vandra med oss under hela vår tid här på jorden.
Vi själva.
Alla andra människor som kommer in i vårt liv kommer en dag också att försvinna ur vårt liv.
Det här är inget sorgligt och deprimerande, det är ett enkelt faktum.
Att mötas och skiljas är en del av livet.
En del människor vandrar tillsammans med oss i flera år, andra möter vi för ett kort ögonblick.
Var glad åt och uppskatta människorna i din närhet, men häng inte fast vid någon enskild människa i tron att hen ska finnas vid din sida i all evighet. För det leder ofrånkomligen förr eller senare till sorg och smärta.
Det handlar helt enkelt om att ta vara på den tid vi har tillsammans med en annan människa, kort eller lång tid, och glädjas åt den tiden.
Ett avsked kan naturligtvis ändå vara sorgligt, och det får det vara. Men om vi aldrig låter någonting lämna oklart mellan oss själva och en annan människa finns det ingenting att ångra eller älta den dag som avskedets stund är inne.
Då blir de goda minnena kvar, och vi kan fortsätta framåt mot nya möten med nya människor.