Lyckan finns i de tråkiga stunderna.
Livet är aldrig tråkigt.
Det är vi människor som är tråkiga.
Varken djur eller växter eller något annat levande har någonsin tråkigt, det är det bara människan som har.
Vi är ena riktiga tråkmånsar.
Därför måste vi alltid sysselsätta oss med något, få något att hända. För vi står inte ut med vår egen tråkighet.
Därmed går vi miste om den sanna lyckan.
För den finns i att möta och bli vän med vår tråkighet.
Det handlar om att kunna vara ensam, utan något att göra, att bara vara.
Innan vi lär oss det kommer tråkigheten alltid att följa oss som en skugga.
Vi kan försöka smita ifrån den, genom att ständigt söka sällskap och ständigt vara sysselsatta, men det är omöjligt. Den återkommer gång på gång.
Det sägs att det är bra att uppleva tråkighet ibland, men det är bara ännu en undanflykt för att slippa möta oss själva.
Det är helt onödigt att ha tråkigt.
Tråkighet är bara ett bevis för att vi undviker livet.
För livet är aldrig tråkigt. Och människan är en del av livet, och därför är tråkigheten egentligen något onaturligt hos oss.
Varje stund i livet är lika fascinerande som någon annan, och varje stund i en människas liv är lika fascinerande som någon annan.
Det gäller bara att bli medveten om och se att det är så.
I den insikten ligger lyckan.