En sak vet jag;
Jag är inte skapad för att leva på dessa breddgrader.
I ärlighetens namn har de kyliga nätterna, och de utmaningar det medför med övernattning fått mig att reflektera över alternativ för vandringen.
Det fungerar så länge jag hittar övernattning till rimligt pris, men det är en utmaning.
Å andra sidan är ju utmaningar en del av livet, och en del av charmen med att leva dag för dag.
Jag är dessutom köldkänslig och gillar värme, så kanske det är bra att få uppleva lite kyla. Om man nu ens kan tala om kyla då det är plusgrader.
Och det är klart att det går att sova ute även kyliga nätter om man är inställd på det. Det var till exempel endast 2,5 grader varmt på morgonnatten vid campingen i Pyhäranta.
I natt är prognosen 3 grader här, och däromkring torde det ha varit senaste natt också, eller som en man konstaterade i dag; Det är nästan frostnätter.
Nog för att jag kunde förutse att det blir höst också i dessa trakter, men i ärlighetens namn trodde jag inte att det skulle vara så kyligt.
Men av det man upplever lär man sig.
Man kan läsa om allt möjligt, hur saker och ting är och om hur andra upplevt något, men det är först när man själv upplever någonting man verkligen vet hur det är.
Och två personer upplever inte en sak på exakt samma sätt.
Så om någon skulle få ett infall att göra samma vandring som jag gör nu skulle det inte alls vara likadant. Den personen skulle uppleva saker och ting annorlunda än vad jag gör.
Dagarna är ändå nästan sommarvarma just nu.
Reflektionerna över alternativ för vandringen är ändå ännu så länge bara lekar med tankar. Vi får se hur det blir, jag fortsätter en dag i taget framåt.
Den här dagen blev lite kortare med bara cirka 15 kilometers vandring till Neuenburg.
Jag behövde en lugnare dag innan jag går in i Frankrike, bland annat för att skaffa en karta. En sådan blev det, och också en varmare tröja.
I morgon är det då tänkt att nästa steg på vandringen ska tas, från Neuenburg via en bro över floden Rhein in i Frankrike.
Första natten där är redan inbokad på jugendherberge i Mulhouse.
I natt är det förresten pensionat som gäller. De är mysiga de här pensionaten, oftast ganska små rum med en säng och något bord och ibland med dusch och toalett i rummet, ibland i korridoren.
Och till sist en bild utifrån ett vinothek (i Breisach i går), som ett apotek men med vin i stället för läkemedel.