Det får bli ledigt en annan dag någon annanstans, skrev jag i går efter att ha avbokat den andra natten på campingen jag befann mig på.
Den andra dagen kom redan i dag. Jag har bara förflyttat mig 8-9 kilometer, över Fehmarnbron och till Grossenbode.
Här fanns också en camping bara några hundra meter från vägen så jag beslöt mig för att stanna.
Orsaken till att jag lämnade gårdagens camping var att de inte tog emot betalningar via kort, och jag hade inga kontanter på mig. Så jag var mer eller mindre tvungen att söka mig vidare.
Det var nätt och jämnt att jag fick betala tältplatsen med kortet, men varken i affären eller restaurangen tog de mot kortbetalning. I alla fall inte för mindre summor.
Och jag som kom från Danmark där jag på en vecka inte rört en peng var helt oförberedd på det här.
På dagens camping krävde de också pengar i handen, men nu var jag beredd på det.
Här finns också mera service runt omkring som tar mot både kort och kontanter.
Egentligen är jag glad åt att man kräver kontanter, även om det blev obekvämt i den här situationen.
Vi går allt mera mot ett kontantlöst samhälle, vilket inte är enbart positivt. Det är förvisso bekvämt, men samtidigt gör det ekonomin mera stel och oflexibel.
Om det finns flera alternativ hålls ekonomin mera levande.
Den största faran är ändå att det är en del av övervakningssamhället.
Då alla betalningar görs elektroniskt kan de spåras.
Det är aldrig bra då myndigheter och andra makthavare får för mycket koll på människor och kan styra och kontrollera dem. Det kringskär den individuella friheten, vilken är den högsta friheten av alla.
Inledningen av vandringen på tyska fastlandet styrs av en cykelled. Den har i dag alltså tagit mig till Grossenbrode, en ort med egen badstrand och strandpromenad.
i morgon fortsätter cykelleden till Heiligenhafen. Sedan bär det av mot Oldenburg.
Den preliminära planen är att följa förra vandringen till Lubeck (ska vara prickar över u:et, jag vet, men hittar inte dem nu), kanske inte i exakt samma spår men i alla fall med den staden som gemensam knutpunkt.
Från Lubeck är dock planen att ta en annan rutt, framförallt för att undvika storstaden Hamburg, som höll på att ta knäcken på mig vid förra vandringen. Innan jag hade tagit mig förbi den, och då gick jag ändå i utkanterna.
Det är ändå någon dag till dess ännu, så låt oss ta den här dagen först så ser vi hur det blir.
Just nu är det vila och avslappning som gäller.