Det kom ett brev på posten. Det var från UNICEF, som ett år efter den stora jordbävningen på Haiti som krävde 200 000 människors liv och gjorde många fler hemlösa gjort en lista på glädjeämnen och sorger i utvecklingen på ön.
De glädjande nyheterna först.
1. En global gemenskapskänsla
Gemenskapskänslan är inte ett resultat av hjälparbetet, utan en förutsättning för hjälpen. Jordbävningen i Haiti skapade en hjälpfrivillighet utan like i världen och resulterade i enorma donationer. Via UNICEF donerades 309 miljoner dollar till Haiti (ca 240 miljoner euro).
2. Undernäringen tyglades
Undernäringen bland småbarn ökade inte i Haiti år 2010, vilket vittnar om att hjälpinsatserna lyckats mycket väl.
3. Förebyggandet av sjukdomar omedelbart efter jordbävningen
För tillfället härjar en allvarlig koleraepidemi i Haiti, men det minskar inte betydelsen av att man lyckades undvika epidemier direkt efter jordbävningen. Inte en enda allvarlig sjukdomsepidemi bröt ut under månaderna efter jordbävningen, trots att så gott som hela hälsovårdssystemet i landet kraschat.
4. Familjerna hölls samman
Det finns fortfarande många barn utan vårdnadshavare i Haiti, men efter omständigheterna klarade man sig väl genom kaoset som jordbävningen skapade. För tillfället är det flera barn som kommit bort från sin familj före jordbävningen, som söker hjälp nu, än barn som p.g.a. jordbävningen tappat bort sin familj.
5. En ny början för barnen i Haiti
Barnen i Haiti har levt tiotals år med tysta katastrofer, t.ex. fattigdom och ojämlikhet. Nu har världens blickar riktats mot dem – och det kan vara vägen till en bättre framtid. Hjälparbetets tyngdpunkt finns i långsiktiga lösningar och de gamla administrationsstrukturerna har fallit ihop – bokstavligen. En ny början kan skönjas.
Sedan de mer sorgliga historierna, vilka dock kan vändas till något mera positivt i framtiden. För när man väl identifierat ett problem eller en utmaning kan man börja ta itu med den. Det här är de utmaningar som identifierats och därmed kan börja bearbetas.
1. Kolera
En kris i krisen. I slutet av oktober bröt en koleraepidemi ut i Artibonite-regionen. Nu har sjukdomen spritt sig till landets alla delar. Epidemin har krävt över 2500 människoliv och man misstänker att över 100 000 människor insjuknat. Experterna uppskattar att det ännu kommer att ta mellan ett halvt och ett år att stoppa sjukdomen.
2. En miljon hemlösa
Över en miljon haitier – 380 000 barn – lever fortfarande i snabbt ihopplockade provisoriska läger. Problemet är mycket svårlöst: många av dem som bor i lägren har förlorat sina hem i jordbävningen och de har inte råd med nya. Lägrens dragningskraft ökar på grund av att den primära socialservicen är kostnadsfri där. Dessutom är äganderätten till jord i Haiti oklar, vilket gör det besvärligt att bo, bygga och besitta land.
3. Strukturell fattigdom
Barnen i Haiti har redan under flera generationer varit tvungna att växa upp i fattiga, instabila och ojämlika förhållanden. År 2009 var Haiti på plats 149 i jämförelsen av välståndet i 182 länder (Human Development Index). Den här tysta katastrofens framfart mäts inte i dagar, månader eller ens år. Det kommer att ta tiotals år att förändra situationen, men vi måste börja nu.
4. Återuppbyggnad
Jordbävningen förorsakade genomgripande skador på Haitis byggnader och infrastruktur. Mängder av hem, skolor och sjukhus jämnades med marken. Återuppbyggnaden hindras fortfarande av en massa ruiner och bråte som jordbävningen åstadkom. Situationen är nästan lika kaotisk som för 12 månader sedan.
5. Politisk instabilitet
Statskupper och våldsamheter har skapat oordning i Haiti under hela landets historia. De senaste våldsamheterna bröt ut i samband med presidentvalet i slutet av november. Kravallerna och den spända situationen försvårade också hjälparbetet.