Vid Eket, några kilometer utanför staden, ligger Örkelljunga golfklubb precis intill vägen.
Jag har ibland kastat någon blick på de här golfklubbarna som finns här och där, men de har känts som en annan värld.
Dock har jag också länge varit nyfiken på hur det ser ut i ett klubbhus hos golfarna, så när det här klubbhuset låg så bra till i morse svängde jag in.
Damen i receptionen välkomnade mig då jag frågade om det går att ta en kopp kaffe trots att jag inte är medlem.
”Javisst”, svarade hon, ”det är en trappa upp.”
Där satt ett par gäng och åt frukost, men de var nästan klara då jag kom och försvann sedan ut. Kanske på en runda på banan, vad vet jag.
Det blev ingen frukost, men väl en morgonfika för min del.
Där med utsikt över golfbanorna kom det för mig att golf kanske kunde vara något för en vandrare. Man får vara ute i den friska luften någon timme, vandra på gröna gräsmattor i lummig miljö, och i lugnt tempo. Dessutom behöver man vara närvarande och fokuserad då man ska slå till bollen ut på banan.
Så föreställer jag mig det i alla fall, det kan vara helt annorlunda i verkligheten.
Härifrån kan vi leda spåret in på att sticka ut.
Det har hänt sig några gånger att jag stuckit mig in på något ställe, och direkt känt att jag stuckit ut, och då har jag smugit mig ut igen.
Visst var jag lite udda där på golfklubben också, men det är helt okej att vara udda.
Det är i vårt annorlundaskap vi kan vara den vi verkligen är.
Vi är alla original.
Men det finns ett sådant tryck på från både samhälle och övrig omgivning att vi ska passa in.
Ju mera vi försöker anpassa oss till samhällets normer och omgivningens förväntningar desto mera förslavade blir vi.
Vi är kanske inte i så hög grad fysiskt förslavade i dag, men vi är mentalt förslavade.
Därför mår många också dåligt, för att man i det närmaste tvingas anpassa sig till något man inte är.
Vi tar mer eller mindre död på oss själva i våra försök att anpassa oss och passa in.
Men vi är inte kopior som ska anpassas till en modell.
Vi är som sagt var alla original, och det är för att uttrycka vår originalitet vi är här.
Det betyder inte att vi måste sticka ut och göra något anmärkningsvärt, utan det handlar helt enkelt om att göra det som känns rätt och naturligt för oss.
Vårt ansvar är att förvalta de förmågor som livet gett oss, inte att uppfylla samhällets och omgivningens krav och förväntningar.
En del gör det här genom att vara ute på vägarna. Jag är inte ensam, i går fick mor och John besök av en fransman som är på väg till polcirkeln på cykel.
Samtidigt som jag startade min vandring var det en man från Ryssland som vandrade genom samma område. Jag mötte inte honom, men folk nämnde om honom.
Dagens vandring har tagit mig till Åstorp, drygt 20 kilometer från Helsingborg.
Den senare orten är morgondagens destination, och sedan blir det färja över till Helsingör. Vi får se om det blir redan i morgon eller först på söndag.
Det brukar alltid ta lite längre tid i de större städerna, och så borde jag få tag på någon karta över Danmark.
Så det där med golf får vänta så länge…