Om jag ställer mig på gården där jag bor och tittar på marken framför mig kan jag säga att jorden är platt
…och ingen kan egentligen heller förneka det, utifrån det perspektivet.
Men om jag sedan (in)ser att den här biten mark är en del av en större jord, av hela planeten Jorden, och att den är en glob, det vill säga rund har mitt perspektiv förändrats, det har förstorats.
Jag har insett att Jorden är en större helhet än den lilla bit mark jag ser där jag står, och att den är rund och inte platt.
Ja, ja, det där vet väl alla, att Jorden är rund, säger någon.
Jovisst, men hur många platta jordar har vi inte var och en av oss, det vill säga fenomen och saker och ting vi ser bara ur det perspektiv där vi står
…och ser inte den större helhet som de ingår i.
Kan vi öppna våra ögon för det större perspektivet kommer vi att se att mycket av det vi håller för sant och självklart egentligen inte är så sant och självklart som vi tror. Tänk så många sanningar och självklarheter jag själv fått kasta på sophögen då jag insett att de inte alls var som de såg ut.
Det svåraste är kanske inte att inse att det finns andra perspektiv, utan att kunna släppa det bekväma och bekanta perspektivet och framförallt att kunna erkänna att man sett fel.
Sedan kan vi ta det hela ännu ett steg längre och se att planeten Jorden i sin tur ingår i ett ännu större system, i en galax och i hela den oändliga rymden.
Då har vårt perspektiv blivit ännu större, och det är ett faktum att om planeten Jorden ingår i denna oändliga rymd så gör vi det också, varenda en av oss.
I det perspektivet kan vi se att alla dessa ”sanningar” vi bär på i själva verket är små, små fragment av något som är oerhört mycket större. Så vad vet vi egentligen om någonting?
Det här öppnar upp för en total osäkerhet
…men sådan är verkligheten i det större perspektivet.
Vem vågar släppa greppet om allt detta vi tror oss veta och ha och möta verkligheten i dess oändlighet?
Men även om vi inte vågar möta hela denna verklighet kanske vi i alla fall vågar förstora våra perspektiv kring sådant vi håller sant och självklart
…det kan vara obekvämt, men är samtidigt väldigt befriande.
För ju större vårt perspektiv är desto öppnare blir vår verklighet, och desto mindre bundna är vi av det lilla.