Det här från förra texten;
…det är något som var och en kommer att bli tvungen att ta till sig när falskheten faller samman; att tvingas avlära och omlära allt man fått lära sig.
Och visdomsordet i samband med texten;
För att ens börja förstå vad som händer i världen just nu måste du vara öppen för idén att avlära nästan allt du blivit lärd.
Det är på något sätt väldigt humoristiskt
…att tänka sig att den här vetande varelsen, homo sapiens, kommer att upptäcka att det mesta den tror sig veta inte alls är så som den tror att saker och ting är
…och den varelsen är människan, du och jag och alla andra.
Nästan ingenting i den här världen, och livet i stort, är så som vi tror att det är
…nästan allt vi fått lära är inte alls så som vi blivit lärda.
All denna världsliga kunskap
…men världen lär oss bara vad världen vill att vi ska veta
…och det vi kallar allmänbildning handlar inte så mycket om kunskap som om likriktning och anpassning.
Så underbart det ska bli när allt det här kommer fram
…när vi blir tvungna att gå tillbaka och lära från grunden
…när vi kommer underfund med hur enormt mycket kunskap och hur många lärdomar som undanhållits oss
…och då talar vi ännu bara om det allmänna.
Går vi ett steg längre och in på insikter och medvetenhet är allt gränslöst, en oändlighet att utforska och upptäcka
…det är där vi lär oss förstå hur lite vi faktiskt vet, och det är den största vetskapen.
Samtidigt finns det också en tragik i det här
…så mycket lidande och sorg människan behövt uppleva på grund av okunskap och omedvetenhet, baserat på lögner och falskhet
…och för att många inte kommer att kunna hantera en del av det som kommer fram av vad som hänt och händer i världen, det är en sådan ofattbar grymhet.
Ändå är det precis som det ska vara
…vi måste lära oss att se det falska för att bli medvetna om det sanna och äkta
…vi måste känna mörkret för att kunna uppskatta ljuset.
Livet är i vår mänskliga upplevelse tragikomiskt
…i det världsliga baserat på allvar, lidande och tragik
…i det gudomliga baserat på glädje, lekfullhet och komik.
Och jo, jag är medveten om att det ser ut som om jag går händelserna lite i förväg i det jag skriver här, men egentligen beskriver jag bara det som alltid är
…människan kan se ut att styra för en tid, hon kan leka Gud för en stund, och manipulera med naturen, skapa katastrofer och konflikter
…men i grunden står det gudomliga ändå alltid över allt.
Det handlar om att lära sig att inte fastna i detaljerna, inte låta sig dras med i världens alla dramer, denna ständiga splittring, för och emot, eller skapa dramer i vår egen tillvaro
…utan att vara medveten om helheten, den djupa harmoni som är grunden för allt.
Livet är en gudomlig komedi, men när vi människor vänder oss bort från det gudomliga förvandlar vi det till en världslig tragedi.
Det är en av människans största tragedier, vår kanske största synd om vi ska tala i sådana termer; att vi lär oss avguda allvaret, och glömmer att vi är födda med glädje i hjärtat.
——-
Besök gärna Watcher on the Hill på Telegram, för både roande och oroande delningar.