Upplever att jag på sistone flera gånger hamnat i beslutsvånda gällande olika saker. Det hände senast i dag.
Då kom de här raderna från vandringen framför mig, vilka kan användas som en fingervisare.
Vanor är en falsk trygghet, därför att livet är ständigt föränderligt.
Tryggheten finns i att våga möta det nya i varje dag, och att våga följa den väg ens utveckling tar.
Dagens beslut handlade om att göra något jag gjort förr eller att följa en ny väg jag slagit in på och utforska den vidare.
Jag valde den nya vägen.
Därför att jag ställde frågan; vad är det egentligen jag vill ska styra mina steg?
Och lyssnade till svaret; det jag vill göra, det som känns rätt.
Trots att det är mera obekvämt och utmanande.
Det är ändå den väg min utveckling tagit. Just nu vet jag inte vart vägen leder, men jag följer den och ser.