Ur förra texten;
Allt är så mycket mera än det ser ut att vara.
Vi behöver lära oss att se med våra djupa ögon, för att kunna se saker och situationer och människor som de verkligen är.
Vi tar in intryck genom ögonen, men vad vi verkligen ser beror inte på ögonen, utan på vår förmåga till uppfattning.
Om vår uppfattningsförmåga är ytlig ser vi i stort sett bara det som våra ögon tar in, men om vår uppfattningsförmåga ligger på ett djupare plan kan vi se att allt är så mycket mera än det ser ut att vara.
I en skål ligger ett äpple.
Vi kan se ett äpple som ett äpple, kanske som en frukt eller som något att äta.
Vi kan också se äpplet som en del av oss själva, som en del av livet. Det är sprunget från ett frö, som blev ett träd, ett träd som fick blommor, vilka pollinerades av insekter och utvecklades till frukter, äpplen. Det här skedde genom en kärlekshistoria involverande fröet, jorden, trädet, blomman, insekten och solen.
Utan livets kärlekshistoria skulle äpplet i skålen inte finnas.
Sedan har någon plockat äpplet, och transporterat det till affären därifrån jag köpte det innan det sedan hamnade i skålen.
Ett äpple i en skål är alltså mycket mera än bara ett äpple.
Detsamma gäller förresten skålen som äpplet ligger i. Den är av glas och har sin helt egen historia, en historia av glasets ursprung och av någon som format det till en skål. Det är inte bara en glasskål, det är en alldeles speciell glasskål, helt unik i sitt slag.
När vi börjar se på saker och ting med lite djupare ögon kan vi se att allt faktiskt är så mycket mera än det ser ut att vara, och då får det också en helt annan innebörd än vad en snabb ytlig blick ger.
Då är ett äpple inte längre enbart ett äpple, utan det är en del av livets intelligens och helighet.
Detsamma gäller oss människor. Vi är också var och en av oss så mycket mera än det vi ser hos varandra.
Kan vi ens se allt hos oss själva? Och då talar jag inte om vem vi är i en släktutredning eller ens genom våra gener, det är bara kroppsligt och ytligt.
Vi är så mycket mera än vårt namn, vår släkt och våra gener.
I grund och botten är vi, precis som äpplet, ett resultat av livets kärlekshistoria, själva processen och utförandet är bara lite annorlunda.
Det gäller varenda en av oss. Sedan tar våra individuella liv lite olika vägar, men i grunden är vi alla delar av livets intelligens och helighet.
För att kunna se det behöver vi se med våra djupa ögon.